Trivsamma kvarter som skapar hemkänsla

En bättre stad. Visioner har alltid funnits, med målet att lösa stadens problem och slippa trångboddhet, smuts och dålig luft. I dag handlar visionerna snarare om att göra kvarteret och därmed staden vänligare.

Stadsplanering är inget nytt. Det hörs på ordet att det handlar om att planera staden, så att den blir bättre. Så länge städer har vuxit snabbt, helt oorganiserat, har problem uppstått. Då har stadens makthavare börjat stadsplanera. Oftast finns det en ljus vision om vad den ska bli. Det gäller självfallet även Stockholm.

När det moderna, industrialiserade Stockholm började växa fram på 1880-talet, så var det just problemen med den snabba inflyttningen från landsbygden som behövde åtgärdas. Stadens befolkning tredubblades från 100 000 invånare i mitten på 1800-talet till 300 000 vid sekelskiftet 1900. De nyinflyttade hamnade i snabbt växande slumområden i stadens utkanter. Det var trångbott, ohälsosamt med öppna kloaker och en dödlighet som hörde till Europas värsta.

Modern utveckling av kvarter

För att lösa problemen snabbyggdes enklare bostadshus, men det behövdes nya tankar, visioner och stadsplanering för att råda bot på situationen. En lösning kom på 1920-talet och kan ses i Röda bergen. Här byggdes luftiga, hälsosamma storgårdskvarter med mycket grönska. De flesta står kvar än i dag, inklusive en rad SKB-kvarter i Vasastan. Till exempel Motorn och Glöden.

Så hur ser den nya, socialt hållbara visionen ut? Det är ett väl utformat kvarter som ger de boende möjlighet att träffas och lära känna sina grannar, med lekplatser, grönytor och plats att sitta. Det ska helt enkelt kännas vänligt och levande. Och så var det ju det här med tryggheten.

– Vi vill ha det vi kallar levande bottenvåningar, öppna bottenvåningar, det som ger trygghet och liv åt gatumiljön och det offentliga rummet. Där ska finnas lokaler med verksamheter som har öppet på kvällen så att det lyser på trottoaren. Där ska även finnas bostadskomplement som tvättstugor och cykelrum, samt lägenheter med uteplatser, säger Karin Ahlzén, arkitekt och projektledare på Exploateringskontoret på Stockholms stad. Hon är projektchef för Fokus Skärholmen, där SKB planerar att bygga.

Trygga gårdsmiljöer

SKBs del av Fokus Skärholmen ligger i det blivande området Skärholmsdalen, där 900 bostäder samt ett vårdboende, verksamhetslokaler och förskolor ska byggas. Här är SKB så kallad ankarbyggherre, vilket betyder att man är mer involverad i byggprocessen än i ”normala” projekt. För fastighetsutvecklingschef Johan Jarding är det inte ovant att tänka i banor av social hållbarhet och trygga gårdsmiljöer. SKB har alltid jobbat med levande gatumiljöer, menar han. Framför allt har gårdarna stått i fokus.

– Så länge jag har jobbat på SKB har gården varit ett jätteviktigt element i bostadsbebyggelsen. Ett område blir automatiskt tryggare om människor vistas på gården. Så gårdarna ska vara öppna och tillgängliga, säger Johan Jarding.

Innergården på kvarteret Motorn, fotograferat någon gång före andra världskriget. Barn leker.

Kvarteret Motorn från 1917 är ett tidigt exempel på de luftiga storgårdskvarter som kom att prägla 1920-talets byggande. Foto: SKBs arkiv

Text: Martina Nyhlin & Anders Falkirk

Läs mer om kvarterets renässans i Vi i SKB
Läs mer om SKBs kommande nyproduktion i Skärholmen

2021-11-17