Motion – 2021 / 22

År: 2021
Nummer: 22
Motionsställare: Jerry Ramnitz, Gun Sandquist och Agneta Sundberg, hyresmedlemmar Mjärden

SKB bör ta ansvar för funktionshindrade boendes situation vid reparation av hissar

SKB framhåller ofta att man fått pris som Sveriges bästa förvaltare. Som en medlemsägd förening förväntar vi oss också att SKB tar ett särskilt ansvar för medlemmarnas boendesituation. SKB vårdar våra fastigheter på ett bra sätt och utför de arbeten som är nödvändiga, bl.a. hissarnas funktion. Vi uppskattar det.

Men SKB måste också enligt vår mening väga in och kalkylera med kostnader för att bistå boende vid behov att stänga av hissarna under längre tid. Som boende får man förstås tåla en del olägenheter i samband med åtgärder i fastigheterna, men det måste finnas en anständighetens gräns för de konsekvenser vissa boende drabbas av. I vårt kvarter Mjärden är hissarna avstängda under fyra veckor och vi kan endast ta oss ut genom att använda den trånga branta trappan. Husen är upp till sju våningar.

Hyreslagen möjliggör för en fastighetsägare att inte kompensera hyresgästerna vid inskränkningar i möjligheten att använda bostaden vid normalt underhåll av fastigheten. Hyreslagen är föråldrad och skriven i en tid då små hissar var en bekvämlighet för ”herrskapet” i de rymliga trapphusen. På SKB:s hissar i 1920 -30-talshusen satt tidigare skyltar – ”Barn och Bud får ej begagna hissen”.
Hissarna i nyare hus har i stor utsträckning motiverats av jämlikhetsskäl. Hissarna är rymliga och kan nås utan nivåskillnader för att människor med funktionshinder ska kunna bo i vanliga lägenheter.
Detta innebär att det i SKB:s nyare fastigheter bor personer som är helt beroende av fungerande hissar, oavsett om rörelsehindret beror på olycksfall, sjukdom eller hög ålder. En länge hissavstängning innebär för dem som av olika skäl inte kan gå i trappor att de blir fast i sina lägenheter utan möjlighet att komma ut till arbete, vård, sköta sina inköp och leva normala sociala liv, alternativt tvingas att använda trappan med risk för olycksfall.

SKB tillämpar den otidsenliga hyreslagen strikt. Man anser sig kunna göra till exempel längre hissavstängningar, i detta fall fyra veckor, utan att på något sätt ta hänsyn till de problem det förorsakar för de boende. Även om det är korrekt juridiskt anser vi inte att det är värdigt vår medlemsägda kooperativa förening. SKB:s företrädare påstår också, kanske i god tro, att kommunen och regionen har ansvar för att ingripa och avhjälpa de problem ombyggnaderna förorsakar enskilda boende. Samhället har dock inget sådant ansvar. De enda personer som kan få hjälp upp- och nedför trappor i Stockholmsregionen är rullstolsburna personer som också har färdtjänsttillstånd för Specialfordon. Sådana tillstånd får man för att man inte klara av att åka med kollektiva färdmedel och inte på grund av en fastighetsägares tillfälliga åtgärder. Sjukvården och sociala myndigheter liksom Miljöförvaltningen ingriper först vid akut sjukdom eller när det uppstår social misär eller ”olägenhet för hälsan” – till exempel av stinkande sopor. Vi tror inte SKB har intresse av att utmärka sig i ett sådant sammanhang.
Om man som boende med funktionshinder inte vill finna sig i att bli fånge i sin lägenhet och få hela sin livssituation upp- och nedvänd är den enda möjligheten att evakuera sig själv på egen bekostnad.

Vi hemställer därför
att SKB vid behov av avstängning av hissar medverkar till att finna lösningar för de fåtal personer som inte alls kan ta sig upp och ned för trappor. Detta skulle kunna ske t.ex. genom att tillhandahålla eller bidra till kostnader för tillfälligt boende, tillskapa övernattningslägenheter i SKBs bestånd eller kompensera dessa boende på annat sätt.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

SKB har 460 hissar som kräver löpande skötsel, reparationer och besiktningar, allt för att trygga en hög tillförlitlighet gällande drift och säkerhet. Oplanerade driftavbrott som varar mellan en och fem dagar är till antal färre än tio årligen. För att hålla en god standard på hissarna görs en större renovering/revision med 20–25 års intervall vilket är en branschpraxis. Vid dessa tillfällen måste tyvärr hissen tas ur bruk i ungefär fyra veckor. Antal renoveringar per år varierar något då hissarnas ålder inte är jämnt fördelat men det rör sig mellan sex och femton hissar årligen.

Styrelsen har full förståelse för de olägenheter och besvär som en avstängning av en hiss innebär för de boende. Information om renoveringar anslås därför i god tid och vid flera tillfällen, för att alla boende ska ges en möjlighet att planera efter hissavstängningen och själva hitta en lösning som passar för just dem. Att SKB inför varje hissrenovering skulle göra en prioritering av vilka som har störst besvär av hissavstängningen samt en bedömning av vilka som har behov av annat boende/kompensation innebär en avvägning som är mycket svår att finna rättvisa och hitta avgränsningar i. Att göra avkall på den avtalsrätt som en fastighetsägare har för att göra planerade underhållsåtgärder utan kompensationer är inte att föredra, det skulle kosta föreningen mycket pengar. De flesta stora fastighetsägare och allmännyttiga bolag agerar på liknade sätt som SKB. Styrelsen anser att arbetssättet med tidig och återkommande information om kommande hissrenovering är den bästa vägen att hantera problematiken.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att avslå motionen.

 

Beslut

Föreningsstämman beslutade att bifalla motion 22 samt tillsätta en arbetsgrupp rörande motionens inriktning.