Motion – 2020 / 10

År: 2020
Nummer: 10
Motionsställare: Lars-Kristian Bergh, hyresmedlem Köksfläkten

Angående expansionsstrategin

Stockholms kooperativa bostadsförening har i mer än 100 år varit lojalt till sin verksamhetsidé att bygga och förvalta bostäder i Stockholm. Men de senaste åren med ny VD och delvis ny styrelse har det skett en radikal förändring av SKB:s strategi. Plötsligt påbörjades ett bygge i Uppsala. Argumentationen gick ut på att Uppsala kan ses som en del av Storstockholm och snart blir det två spår till mellan Stockholm och Uppsala.

Blir nästa bygge i Västerås? Eller i Strängnäs? Kanske i Nyköping? Vad än ledning och styrelse säger i den frågan så vet vi att det som sägs är en färskvara med begränsat hållbarhetsdatum. Så sent som för fyra år sedan sa VD:en Eva Nordström i jubileumsboken så här, direktcitat: ”SKB är experter på Stockholm. Stockholmsmarknaden är alldeles tillräcklig för vår verksamhet”.

VD säger också i samma text under rubriken Expansion så här, direktcitat: ”Vi är skapta för att vara och verka i Stockholm och en expansion utanför Storstockholms gränser känns inte aktuell i dagsläget”.

Dåvarande styrelseordföranden Håkan Rugeland säger i samma skrift, direktcitat:”En annan aspekt är det medlemsdrivna och personliga. Varje vår åker styrelsen runt och träffar alla boendekvarteren och det skulle inte vara möjligt rent praktiskt i längden. Den personliga prägeln skulle riskera att försvinna. Även det faktum att vi bygger och förvaltar själva skulle försvåras av den typen av expansion”. Håkan avser i citatet en expansion utanför Storstockholm.

Hållbarheten var ca två år. Sedan ersätts Håkan Rugeland hastigt och oväntat för gräsrötterna som styrelseordförande. Expansionen tar fart och Uppsala blir verklighet. Inte konstigt om många spekulerar i om det blev en konflikt om den strategiska vägen framåt.

Ledningen satsar samtidigt miljonbelopp på att göra SKB publikt för hela landet med bl a med- verkan i Almedalen på Gotland och på offensiva satsningar i sociala medier. Den typen av satsningar är till nittiofem procent onödiga om det enbart är Storstockholms politiker man vill nå.

Det är nu tid för eftertanke och omprövning och enligt min uppfattning borde inte satsningen i Uppsala ha skett. Det går att rätta till genom att helt enkelt sälja fastigheten i Uppsala.

På rätt väg

Under rubriken På rätt väg säger dåvarande ordföranden Håkan Rugeland i jubileumsboken från 2016 bl a följande, direktcitat: ”Det gäller att inte bli fartblind utan att hela tiden ifrågasätta det man gör – att ha ett kritiskt tänkande”.

Bara att instämma. Styrelsen bör bejaka ett kritiskt tänkande och inse risken för fartblindhet. Alla framgångsrika företag gör då och då kursändringar i strategin som efterhand då och då behöver justeras. Det vore inget konstigt, tvärtom, ifall styrelsen gjorde detsamma och justerade och förtydligade sin strategiska kurs och att SKB:s hemvist är Storstockholm.

Yrkande

Att stämman beslutar att styrelsen snarast ska sälja fastigheten i Uppsala.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Var SKB ska bygga är en fråga som alltid har diskuterats i föreningen. När SKB bildades skulle SKB enligt stadgarna bygga ”inom Stockholms stad eller på Stockholms stad tillhöriga lantegen- domar”. Redan 1939 fick föreningen börja bygga utanför tullarna. Skälet var att alla stadens tom- ter inom tullarna då hade reserverats för allmänna ändamål, vilket tvingade SKB att söka tomter på annat håll. Det året reserverades åtta tomter i kvarteret Markpundet i Åkeslund åt föreningen som följande år byggde fyra fastigheter där. 1957 slopades bestämmelsen om var föreningens bostäder skulle finnas.

I närtid har frågan om var SKB ska bygga i framtiden diskuterats bland annat av fullmäktigeleda- möterna på fullmäktigedagen 2013. Även en enkät, riktad till föreningens köande medlemmar har genomförts (2014).

På föreningsstämman 2018 behandlades ett ärende gällande ”Utvidgat geografiskt område vid byggande (Mälardalen)”. I det ärendet påpekades att både köande och boende medlemmar har ett behov av att erbjudas lägenheter i Mälardalsregionen. Styrelsen ställde sig i sitt yttrande positiv till detta. Fullmäktigeledamöterna beslutade att överlämna ärendet till SKBs styrelse och VD för handläggning, enligt styrelsens redovisade svar. Styrelsen har utifrån det beslutet arbetat vidare med frågan och tagit fram en markstrategi. I denna nu fastställda strategi tydliggörs att SKB ska söka mark i områden från vilka man med kollektiva färdmedel kan ta sig till Stockholm central inom 60 minuter. Detta motiveras bland annat av att det är avståndet mätt i restid med allmänna kommunikationsmedel snarare än det geografiska läget som ska vara avgörande för var SKB bör bygga.

Frågan om styrelsens beslut att bygga i Uppsala har föranlett diskussioner vid föreningsstäm- morna 2018 och 2019 med anledning av då inkomna ärenden till stämmorna. Vid båda tillfällena uttryckte stämmorna stöd för styrelsens beslut. Det är därför inte korrekt att påstå att styrelsen beslutat om byggandet i Uppsala ”utan förankring hos stämman och medlemmar”.

I en av årets motioner framhålls att det är de av föreningens medlemmar som har lång kötid som bör prioriteras när SKB bygger nya bostäder. En kooperativ bostadsförening är dock till för samt- liga medlemmar. Uppdraget måste därför vara att bygga så att så många medlemmar som möjligt utifrån sina förutsättningar får förväntningarna om en bostad i föreningen infriade. För att kunna uppnå det behöver föreningen kontinuerligt bygga.

SKBs styrelse har beslutat om en ambition att bygga 200 lägenheter om året. Detta för att kunna möta efterfrågan från medlemmarna. Hälften av SKBs medlemmar är under 25 år och många av dessa har förväntningar på att kunna bo i SKB. I några motioner görs gällande att SKB endast ska bygga i Storstockholm eller i Stockholm län med fokus på centralare delar av länet. I Stor- stockholm ingår sedan 2005 alla kommuner i Stockholms län, dvs. även kommuner som Norr- tälje och Nykvarn. SKB tilldelas årligen av Stockholms stad markanvisning omfattande cirka 80–100 lägenheter. För at uppnå målet om markanvisningar för 200 lägenheter behöver SKB arbeta med flera kommuner där pendlingstiden är under 60 minuter.

SKB har idag drygt 82 000 köande medlemmar. Dessa bor utspridda i hela Sverige men med tyngdpunkt på Stockholmsregionen. Cirka 1 000 av föreningens medlemmar bor i Uppsala.

Dessutom pendlar många dagligen mellan hemmet i Stockholm och arbetet i Uppsala. Uppsala är också en universitetsstad där många unga vuxna studerar och kommer att studera, så även SKBs medlemmar. Uppsala uppfyller kravet på en pendlingstid under 60 minuter (drygt 30 minuter idag) och denna kommer i framtiden med största sannolikhet att förkortas ytterligare.

Det görs gällande att det är förenat med extra kostnader att bygga upp en särskild förvaltning i Uppsala. Avsikten är dock inte att SKB ska ha en ”särskild förvaltning” i Uppsala. Till kvarteret Docenten kommer att, som i SKBs övriga fastigheter, knytas en fastighetsskötare som är på plats i kvarteret. Övriga funktioner kommer att skötas centralt från kontoret i Abrahamsberg.

Som en följd av styrelsens beslutade markstrategi som redovisats ovan har SKB vidtagit åtgärder avseende planering, projektering och upphandling samt ingått avtal som är bindande för SKB. Om föreningsstämman redan efter ett år skulle ålägga styrelsen att inleda en process för att av- yttra fastigheten kommer det naturligtvis få stora konsekvenser. Byggandet av en ny fastighet är förenat med en detaljplanerad process. Enligt denna publiceras de nya lägenheterna i Vi i SKB:s aprilnummer. Intresseanmälningar för lägenheterna kommer att ske under tre veckor i maj och visning i början av juni. Medlemmar som erbjuds en lägenhet ska tacka ja/nej före midsommar och kontraktsskrivning inleds efter midsommar.

Utan att redovisa några beräkningar eller annat underlag påstås att byggandet i Uppsala är en kostsam felinvestering. Styrelsens beslut att bygga i Uppsala är naturligtvis grundat på samma kalkyler som gäller för SKBs övriga projekt. Flera motionärer yrkar att den aktuella fastigheten ska färdigställas och därefter avyttras. Det är en risk att SKB inte får tillbaka erlagda kostnader. Detta då en eventuell köpare är medveten om att detta är en tvingande försäljning vilket kom- mer att avspeglas i den köpeskilling de är beredda att erlägga. En försäljning skulle inte bara innebära ett ekonomiskt risktagande utan även att föreningens renommé som byggaktör kom- mer att bli starkt ifrågasatt. Frågetecken kring SKBs trovärdighet kommer utan tvekan att spilla över på föreningens möjligheter att få mark i andra kommuner. Dessutom skulle en försäljning innebära att SKBs medlemmar går miste om möjligheten till fler kooperativa hyresrätter.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att     avslå motionerna 9–12.

 

Beslut

Föreningsstämman beslutade:
att     avslå motionerna 2020:9-12.