Motion – 2017 / 13

År: 2017
Nummer: 13
Motionsställare: Håkan Kilström, fullmäktig Kartagos Backe

Samma upplåtelseinsatser för nybyggda lägenheter som för äldre

I början av 2000­-talet föreslog styrelsen och beslutades av stämman att öka upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 till 10% av byggkostnaderna för bostadshuset. Därefter har också beslutats om höjning av upplåtelseinsatserna i det gamla beståndet byggt före 2000 med 100%.

Beaktande de allt högre byggkostnaderna och därmed upplåtelseinsatserna kan det vara mycket svårt eller kanske omöjligt för medlemmar med låga inkomster, men framförallt pensionärer utan säkerheter att pantsätta att få ett lån hos något kreditinstitut till de nya upplåtelseinsatserna.

Med tanke på att SKB som mycket aktad och solid förening kan låna till betydligt lägre räntor med fast egendom som säkerhet än vad normalt en medlem kan som måste ta ett blan­ co­lån, utgör denna ränteskillnaden en ren extrakostnad för medlemmen. Ränteskillnaden mellan ovanstående parter torde kunna uppgå till det dubbla eller mer för medlemmen med ett blancolån, även inräknat SKB­-medlemmars rabatterade räntor hos utvalda banker, samt medlemmens ränteavdrag. Det hörs dessutom fler kommentarer från politiskt håll att man bör se över ränteavdragen och på sikt fasa ut dessa vilket ytterligare skulle fördyra lånekostnaden för medlemmarna. Dessutom minskar upplåtelseinsatsen i värde över tiden vilket också är en kostnad medlemmen får ta. Vidare minskar också medlemmens möjlighet drastiskt att få ytter­ligare blanco­lån till behövliga investering i t.ex. ny bil och andra kapitalvaror om medlemmen redan har ett stort blanco­lån för en lägenhet i SKB.

Om upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 sattes till samma kvadratmeterkost­nad som gäller för det gamla beståndet och den extrakostnad som skulle drabba SKB för detta jämfört med dagens insatser i stället lades på hyran för lägenheten skulle det inte kosta fören­ingen något extra. Däremot skulle det bli lättare för medlemmen att kunna få ett lån (på lägre belopp) och medlemmens totala månadskostnad för bostaden skulle minska.

Det är svårt att se att SKB skulle ha svårigheter att låna upp ytterligare 10% av byggnations­ kostanden på kreditmarknaden med tanke på föreningens goda ekonomi och soliditet, den rådande bostadssituationen i Stockholm samt att medlemmarna förutom bosparinsatserna beta­ lar in närmare 20M kr årligen i medlemsavgifter. De som vinner på dagens upplåtelseinsatser för nybyggen är kreditinstituten.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att utreda frågan om att upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 ska vara samma som för det äldre beståndet och att den extrakostnad detta medför läggs på hyran för respektive bostad samt utarbeta ett förslag till stadgeändring om detta till nästa stämma,

att ge styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att för bostäder byggda efter 2000 låna mel­ lanskillnaden mellan det insatsbelopp som medlemmar har betalat för dem och insatsbeloppet för äldre fastigheter samt återbetala denna mellanskillnad mot höjning av hyran och lägga fram förslag om detta till nästa stämma.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Enligt § 38 i SKBs stadgar ska en upplåtelseinsats erläggas av medlem vid inflyttning till lägenhet inom SKBs fastighetsbestånd.

Under årens lopp har förutsättningarna för bostadsbyggande förändrats där stigande produk­ tionskostnader samt lägre subventioner har inneburit att såväl hyres­ som insatsnivåer inom SKB har höjts.

Nuvarande insatssystem justerades senast av föreningsstämman den 27 maj 2010 där bland annat insatsnivåerna i det äldre beståndet justerades upp för att jämna ut skillnader mot det ny­ producerade beståndet. Systemet innebär dock fortfarande att det blir stora skillnader i insatser där lägenheter som producerats före år 2000 i dag har en upplåtelseinsats om 540 kronor/kvadrat­ meter (2016 års nivå) och lägenheter som producerats från år 2000 och framåt har en upplåtel­ seinsats som motsvarar högst 10 procent av produktionskostnaden.

Styrelsen anser att en utvärdering av SKBs insatssystem bör göras med jämna mellanrum där så­ väl företags­ som föreningsmässiga perspektiv beaktas. Då en översyn av SKBs stadgar planeras att ske framöver bör insatssystemet vara en del av den allmänna översynen av stadgarna snarare än att insatssystemet utvärderas isolerat. Insatssystemet är en stor och viktig del av SKBs finan­ siering och bör utvärderas som en helhet och inte bara utifrån några särskilda aspekter.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att         anse motionen besvarad.

 

Beslut

Föreningsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag

att       anse motionen besvarad.