Motion – 2015 / 56

År: 2015
Nummer: 56
Motionsställare: Håkan Kilström, fullmäktig Kartagos Backe, samt Eva Engström Dray och Thomas Backström, hyresmedlemmar Kartagos Backe

Samma upplåtelseinsatser för nybyggda lägenheter som för äldre

I början av 2000-talet föreslog styrelsen och beslutades av stämman att öka upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 till 10% av byggkostnaderna för bostadshuset. Därefter har också beslutats om höjning av upplåtelseinsatserna i det gamla beståndet byggt före 2000 med 100%.

Beaktande de allt högre byggkostnaderna och därmed upplåtelseinsatserna kan det vara mycket svårt eller kanske omöjligt för medlemmar med låga inkomster, men framförallt pensionärer utan säkerheter att pantsätta att få ett lån hos något kreditinstitut till de nya upplåtelseinsatserna.

Med tanke på att SKB som mycket aktad och solid förening kan låna till betydligt lägre räntor med fast egendom som säkerhet än vad normalt en medlem kan som måste ta ett blanco-lån, utgör denna ränteskillnaden en ren extrakostnad för medlemmen. Ränteskillnaden mellan ovanstående parter torde kunna uppgå till det dubbla eller mer för medlemmen med ett blancolån, även inräknat SKB-medlemmars rabatterade räntor hos utvalda banker, samt medlemmens ränteavdrag. Det hörs dessutom fler kommentarer från politiskt håll att man bör se över ränteavdragen och på sikt fasa ut dessa vilket ytterligare skulle fördyra lånekostnaden för medlemmarna. Dessutom minskar upplåtelseinsatsen i värde över tiden vilket också är en kostnad medlemmen får ta. Vidare minskar också medlemmens möjlighet drastiskt att få ytterligare blanco-lån till behövliga investering i t.ex. ny bil och andra kapitalvaror om medlemmen redan har ett stort blanco-lån för en lägenhet i SKB.

Om upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 sattes till samma kvadratmeterkostnad som gäller för det gamla beståndet och den extrakostnad som skulle drabba SKB för detta jämfört med dagens insatser i stället lades på hyran för lägenheten skulle det inte kosta föreningen något extra. Däremot skulle det bli lättare för medlemmen att kunna få ett lån (på lägre belopp) och medlemmens totala månadskostnad för bostaden skulle minska.

Det är svårt att se att SKB skulle ha svårigheter att låna upp ytterligare 10% av byggnationskostanden på kreditmarknaden med tanke på föreningens goda ekonomi och soliditet, den rådande bostadssituationen i Stockholm samt att medlemmarna förutom bosparinsatserna betalar in närmare 20M kr årligen i medlemsavgifter.

De som vinner på dagens upplåtelseinsatser för nybyggen är kreditinstituten.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att utreda frågan om att upplåtelseinsatserna för lägenheter byggda efter 2000 ska vara samma som för det äldre beståndet och att den extrakostnad detta medför läggs på hyran för respektive bostad samt utarbeta ett förslag till stadgeändring om detta till nästa stämma,

att ge styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att för bostäder byggda efter 2000 låna mellanskillnaden mellan det insatsbelopp som medlemmar har betalat för dem och insatsbeloppet för äldre fastigheter samt återbetala denna mellanskillnad mot höjning av hyran och lägga fram förslag om detta till nästa stämma.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

SKB gjorde ett genomgripande arbete med insatserna under 2009–2010, vilket resulterade i det system som finns just nu. De 10-procentiga insatserna på nyproduktionen tillkom i början av 2000 då subventionerna för nyproduktionen nästan helt försvann. Grunden till de 10-procentiga insatserna ligger dock mycket längre tillbaka – redan från föreningens början 1916. De flesta kooperativa bostadsföreningar har idag 10 % insats eller mer.

 

Anledningen till att SKB hade lägre insatser under 1970–90 talet var alla de statliga bostadssubventionerna. Den verkliga produktionskostnaden blev då så låg att 10 procents insats blev lägre än medlemsinsatsen och därför var SKB tvungna att sätta upplåtelseinsatserna till fasta belopp vilket sen omvandlades till insatser i kr/kvm som vi har idag.

 

Det kan tyckas olyckligt att ha två olika nivåer på insatserna men att dra ner insatserna på nyproduktionen till den nivå som övriga beståndet har är inte möjligt. Konsekvensen av en sådan förändring skulle i så fall bli att SKB inte kan bygga nytt. Nybyggnation skulle då bli för dyrt, föreningen skulle få en högre belåningsgrad (vilket t.ex. påverkar nya låneupphandlingar) och att ta igen allt detta på hyrorna skulle ge ännu högre nybyggnadshyror än vi har idag.

 

 

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att                  avslå motionen.

 

Beslut

Föreningsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att avslå motionen.