Motion – 1985 / 2

År: 1985
Nummer: 2
Motionsställare: Sverker Hahn, kv Ryssjan

Om bovärdeklassningen

I den typ av bostadsförening som SKB är borde man förvänta sej en fullödig information om

det mesta. När det gäller de senaste årens största förändring – det nya hyressättningssyste-

met – har informationen varit klart bristfällig.

Detta visar t ex en motion till förra årets årsmöte. Då fick kontoret söka förklara hur hyran

kommer att förändras framöver med anledning av det nya systemet. Till stor del

berodde den dåvarande diskussionen på att medlemmarna faktiskt inte visste hur hyran

beräknades.

De vet inte mer nu. Det finns visserligen en hyresspecifikation för alla fastigheter. Men

den är faktiskt ganska ointressant om den inte sammankopplas med den gjorda bovärdesklassningen.

Bovärdesklassningen går att få på SKBs kontor. Men den måste i så fall kopieras upp vid

varje enskilt tillfälle, när den istället borde finnas upptryckt i ett antal exemplar.

Det finns ju yttre och inre klassning. När man ser igenom dessa papper, går det inte att se

vad de innebär för hyran. Dessutom får man av dessa papper inte reda på vad den inre

klassningen är för ens egen lägenhet, vilket verkligen vore en första rättighet för

medlemmen.

Med utgångspunkt från en lista över den yttre klassningen och hyresspecifikationen

1985-01-01 har jag konstruerat bifogade diagram.*) Den visar att vissa fastigheter ligger

långt från förväntade hyror. Den visar dessutom en tydlig S-fördelning av hyrorna vilket

föreningen borde förklara. Om man förenklar kurvan till en rät linje och tar ett genomsnitt,

så ser man att 1 poäng i bovärdesklassningen betyder ca 1 kr/år och kvm. Denna siffra tar jag som utgångspunkt för följande resonemang:

Systemet innebär en klar orättvisa beträffande både lägenheternas storlek och flera av

bovärdeskomponenterna. Se exempelvis på parkeringsbestämmelsen. Den innebär att om

en med gott om parkeringsplatser får betala extra hyra vare sej de har bil eller ej. Kost-

nad 100 kr/år för en 100 kvm lägenhet. Är det rimligt? Har man mindre lägenhet blir kost-

naden lägre.

Man betalar högre hyra om man bor nära ett friluftsområde eller idrottsanläggningar, vare

sej om man använder dem eller ej. Skillnaden kan teoretiskt sett vara 1.000 kr/år mellan två i övrigt identiska lägenheter på 100 kvm. Är det rimligt?

Är det rimligt att betala högre hyra för extra lekutrustning eller för nära och bra väg till

skolan när man inte har barn?

Är det rimligt att betala högre hyra för närhet till teater om man ändå aldrig går dit?

Min slutsats är att flera av bovärdeskomponenterna, bland annat de ovanstående, bör

slopas.

Jag yrkar på att

– informationen till medlemmarna om bovärdesklassningen och hyressättningen förbättras

med utgångspunkt från ovan påpekade förhållandena.

– följande bovärdeskomponenter slopas:

parkeringsförhållanden

läge

närhet till rekreationsområden

lekredskap över normal standard

social och kulturell service

tillgång till flera butiker

*) Diagrammet finns som särtryck på distriktsmötena resp. föreningsstämman, för den som

önskar ett exemplar.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Motionen behandlar dels informationen om bovärdeklassningen, dels vissa komponenter i

uppbyggnaden av systemet.

Vad först gäller själva informationen har det nya hyressättningssystemet diskuterats på

samtliga distriktsmöten sedan 1981 – först i anslutning till utvecklingskommitténs förslag,

sedan i anslutning till motioner till fullmäktige. Även fullmäktige har behandlat dessa

frågor årligen sedan 1981. I mars 1983 kallades ett par representanter från varje förvalt-

ningsenhet till Öppet Hus för information från dem som gjort klassningen. Efter den

genomgången erhöll de sammankallande i kvartersråden ytterligare material. Flera genom-

gångar har gjorts på SKB:s kontor och ute i förvaltningsenheterna. Det finns alltid önskemål

om mer information än den som lämnas. Det är en avvägningsfråga eftersom informations-

insatserna tar resurser från annat arbete inom administrationen.

Motionären påstår att vissa förvaltningsenheter ligger långt från förväntade hyror. De

bygger på en missuppfattning. Av de 37 förvaltningsenheter som omfattas av bovärdeklass-

ningen är det 33 som from 1985-01-01 i princip har sin rätta boklassade hyra. De ligger

maximalt 3,40 kr per kvm från den hyran.

För fastigheter som uppförts efter 1980 tillämpas den hyressättningsprincip som full

mäktige lade fast 1982. Den innebär att maximal brukshyra tas ut vid inflyttningen. Där

efter sker årlig jämförelse gentemot självkostnaderna till dess objektet kan införlivas med

det övriga fastighetsbeståndet.

Den andra delen av motionen ifrågasätter delar av bovärdeklassningen. Styrelsen vill

erinra om att systemet är utarbetat av parterna på hyresmarknaden och är allmänt veder-

taget. Hyresgästernas intressen är givetvis beaktade rent generellt. Däremot påverkas inte

hyran av huruvida den enskilda hyresgästen har behov av olika kvaliteter i boendet. I så fall

skulle hyran behovsprövas, något som över huvud taget inte förekommer på hyresmarknaden

och heller inte är genomförbart.

Styrelsen föreslår att motionen avslås.

Hyresutskottets yttrande

Motionen innehåller krav på dels förbättrad information avseende bovärdesklassningen och

dels på att vissa komponenter skall slopas i bedömningen.

När det gäller informationen har det nya hyressättningssystemet varit föremål för behand-

Ung på såväl distriktsmöten som fullmäktige vid ett flertal tillfallen. Detta såväl vid själva

genomförandet som vid behandling av flera motioner i detta ämne. Information har också

utgått till kvartersråden. Därmed har hyresutskottet svårt att se att brister har skett ur

informationshänseende.

Motionärens andra att-sats kräver att gmndema för klassningen skall förändras. Motio-

närens krav innebär i princip att hyra skall utgå efter behov och inte efter bostadens värde.

Bortsett ifrån att ett sådant system skall innebära näst intill olösliga avvägningar vore det

också ur vår synvinkel orättvist. Till den goda bostaden hör en rad nyttigheter såsom tvätt-

stuga, lekplats, gemensamma utrymmen etc. Att samtliga hyresgäster solidariskt bekostar

dessa nyttigheter måste vara en riktig princip. Att dessutom väga in rena lägesfaktorer är

också rimligt. En princip som också anammats av parterna på hyresmarknaden.

Hyresutskottet förordar därmed att motionen avslås

Beslut

(kommer snart att läggas upp)