Motion – 1989 / 1

År: 1989
Nummer: 1
Motionsställare: Ragnar von Malmborg, köande medlem

Om att SKB måste starkare än hittills verka för goda boendemiljöer.

 
Under lång tid har SKB:s byggande rönt uppskattning inte bara av de som bott i husen utan
också av många som är och varit intresserade av bostadsbyggnadskonsten och stadsbygg-
nadskonsten. Flera av SKB:s områden har fått många lovord och blivit en slags förebilder som
t ex Blecktomsområdet och Motorn-Vingen för att nämna några av de äldre samt Gröndal och
Nockeby bland de yngsta områdena.
 
Hittills har SKB i huvudsak haft att verka inom de ramar som Stockholms stad och regering och
riksdag ställt upp. Staden har, med hjälp av de regler som formulerats av regering och riksdag
varit en slags garant för att boendebehov som t ex parker, idrottsplatser, isbanor, parklekar,
skolgårdar, hundrastgårdar, grönområden av olika slag och annat som tar stor plats har
etablerats och underhållits. Staden har också varit en garant för att exploateringen inom resp
kvarter har varit måttlig, dvs det har funnits plats för t ex solbelysta lekplatser och sittplatser
samt vegetation i kvarteren.
 
En ny situation håller nu på att växa fram:
 
En ny plan- och bygglag har antagits. Den syftar bland annat till att minska den centrala
statliga regleringen och förutsätter istället att lokala krav, diskussioner och samråd i högre
utsträckning ska bli avgörande för hur samhällen ska utvecklas.
 
 
– Stadens ambitioner att verka för goda bostäder i goda bostadsområden har drastiskt sjunkit
de senaste åren. Allt oftare eftersatts krav på de typer av friytor som beskrivits ovan. Tänkbara
idrottsplatser, små parkområden osv. läggs istället ut som bebyggelsemark. Allt oftare ställer
staden krav på en orimligt hög exploatering vilket innebär mycket små gårdar som saknar sol
större delen av året, mörka lägenheter med mycket insyn osv. Staden har kort sagt blivit en
byggmästare med byggmästarideal från 1880-talet. Så stora hus och därmed så stora
tomträttsavgälder som möjligt verkar vara stadens viktigaste mål idag. Stadens ende kvalitetskrav tycks gälla fasadernas utformning.
 
Den nya situationen ställer SKB inför nya uppgifter. I plan- och bygglagens mening blir nu
SKB en av de organisationer som förutsätts i ansvar för goda boendemiljöer såväl inom som
utom det egna kvarteret. SKB måste också ta en del av det ansvar för goda boendemiljöer som
Stockholms stad tidigare har tagit.
 
I praktiken bör detta kunna innebära att SKB ställer krav på boendekvalitéer utanför de egna
kvarteren vid samråd kring stadens nya detaljplaner. SKB måste också ställa krav på att
exploateringen inom egna kvarter hålls inom en nivå som möjliggör ett bra bostadskvarter.
Givetvis kommer detta inte alltid att bli okontroversiellt ens inom SKB. Långsiktiga krav på
god boendemiljö kommer att ställas mot kortsiktiga krav på att bygga många bostäder. Men
trots att det, enligt min mening, byggs för få nya bostäder inom SKB idag, får detta inte leda till
att SKB går med på, eller låter bli att protestera mot, bostadsområden med för låg kvalité. Det som byggs idag ska vi leva med i många år.
 
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att föreningsstyrelsen får i uppdrag
 
     att mycket aktivare än hittills verka för goda boendemiljöer, såväl inom de egna kvarteren
som inom gemensamma områden utanför dessa.
     att sammanställa en broschyr med de viktigaste boendemiljökrav som SKB vill framhålla
     att verka för att Stockholms stad åter börjar verka för goda boendemiljöer.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

 

Styrelsen konstaterar med tillfredsställelse att motionären uppskattar föreningens sätt att

planera och bygga bostäder. Motionen har emellertid tillkommit med anledning av att den nya  

plan- och bygglagstiftningen ger byggherrarna en ännu viktigare roll än tidigare för att verka

för goda boendekvaliteter i vid bemärkelse.

 

Föreningens ambitioner har inte minskat vad avser goda lösningar. Tvärtom röner i våra

projekt uppskattning bland boende, myndigheter, politiker och även i arkitektkretsar. Det

motionären tar upp, nämligen föreningens påverkan på dels exploateringsggrad, dels lekparker  

o.dyl. utanför det egna kvarteret rymmer dock kompetens- och målkonflikter.

 

Några exempel kan nämnas:

Föreningen får markanvisning av ett område som används av de kringboende för att leka och

ströva i. Marken är välbelägen och skulle innebära att trångbodda SKB-familjer kunde få

större lägenheter här. Ska föreningen tacka nej till markanvisningen? Antag vidare att

föreningen får erbjudande att bygga något som skulle påverka utsikten för ett befintligt

SKB-hus. Ska föreningen tacka nej?

 

Styrelsen anser att föreningen normalt bör ta emot markanvisningar från Stockholms stad.

föreningen ska på allt sätt — genom val av goda konsulter, ett varsamt byggande och i en

dialog i positiv anda med stadens planerare — verka för en bra boendemiljö både för

kringboende och för dem som flyttar in i de nya bostäderna. Detta kan komma att minska

exploateringen något — ett hus kanske måste strykas från planen, ett annat kanske får lägre

höjd. Detta bör då accepteras.

 

Motionären föreslår att föreningen ska verka för goda boendemiljöer och sammanställa en

broschyr om detta. Styrelsen vill möta förslagen med Det Goda Exemplets Makt. Det innebär

att fortsätta att ha en hög målsättning vad avser bostadskvaliteter, att informera tjänstemän och

politiker om våra idéer och om hur vi arbetar samt att fortsätta med att visa opinionsbildare

m.fl. vad vi bygger. Det finns en enda begränsning, nämligen tillgänglig tid för sådan aktiviteter.

 

Den diskussionen, som motionen ger upphov till, kommer emellertid att bli en drivkraft och

uppmuntran för dem som arbetar med dessa frågor. Detta kommer i sin tur att stimulera till nya

initiativ i opinionsbildande syfte, även om det kommer att ta sig delvis andra uttryck

än motionären föreslår.

 

Styrelsen föreslår

 

Att motionen med vad som ovan anförts ska anses vara besvarad

 

Beslut

Föreningsstämman beslöt i enlighet med styrelsens utlåtande
 
att motionen med vad som anförts i utlåtandet skall anses
vara besvarad.