Motion – 1990 / 2

År: 1990
Nummer: 2
Motionsställare: Arne Gunnarsson, köande medlem

Om ränta på bosparmedel.

Härmed motioneras om bl a högre ränta på bospararnas medel. Jag anser att den ränta som

ges till bospararna är för låg i förhållande till marknadsräntan, som i dag är omkring 13,5 %.

För att klargöra det hela visar jag några exempel.

1) Bospararen sparar 500 kr om året under 15 år till 8,5 % ränta innan han får sin bostad.

Det jämförs med den vinst SKB gör om man i sin tur placerar pengarna på marknaden.

För bospararen är sparandet värt 500 e(rt)dt = 15 168 kr. För SKB är sparandet värt

500 e(rt)dt = 24 356 kr. Dvs vinsten är 9 188 kr.

2) Om det finns 30 000 bosparare enligt exemplet ovan blir vinsten för SKB i stället drygt 275

miljoner kronor.

3) Antag att det finns 30 000 bosparare som har sparat 5 000 kr vardera. Vad blir vinsten för

SKB under ett år? Jo 30 000 x 5 000 X (0,135 — 0,085) = 7 500 000 kr, dvs 7,5 miljoner kr.

Vad gör SKB för vinsten? Kommer det bosparama till del? Kostnaderna för byggandet kommer

väl i alla fall på hyreslapparna? Eventuella vinster skall väl tillfalla bospararna? Men på vilket

sätt? Högre ränta på bosparmedel eller lägre medlemsavgifter eller vad? En högre ränta på bosparmedel medför kanske att fler väljer att stanna kvar med sitt sparande, trots den långa

väntetiden på en bostad. Därför motionerar jag även om att SKB i sin årsredovisning särskilt

redovisar för bospararna för vad man har gjort för att kompensera dessa. Man talar även om

hur man har placerat bospararnas medel och hur stor en eventuell räntevinst är.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Medlemskap i SKB syftar till att på kortare eller längre sikt bereda möjlighet att hyra lägenhet

i föreningens fastighetsbestånd.

Att kunna uppfylla denna förväntan förutsätter att SKB bedriver nyproduktion men även att

de äldre fastigheterna förvaltas väl och moderniseras. Köande medlemmars bosparmedel

behövs för denna verksamhet. Det beror bl a på att lån ej kan erhållas till fulla produktions-

kostnaden. Likvida medel byggs därför ”in” i varierande grad. Huvudintresset är således inte

att enbart förvalta medlemmarnas medel till hög avkastning. Man kan inte heller åsätta dessa

likvida medel en alltför hög internränta eftersom det i förlängningen skulle kunna äventyra

bygg- och moderniseringsverksamheten.

Utöver de pengar som används i byggverksamheten, förvaltar SKB likvida medel i säkra

värdepapper samt i form av utlåning till stat, kommun, banker och dessa närstående företag.

Räntenivån har under 1989 varit uppåtgående varför avkastningen varit mellan 10—13

procent. Medlemmarna erhöll, enligt stadgarna, diskonto minus en procent. Den sista

december 1989 var medlemsräntan 10,50 ./. 1,00 = 9,50 procent. Den genomsnittliga

årsräntan under 1989 blev 8,24 procent med anledning av diskontoändringar under året. Som

jämförelse kan nämnas att-allemanssparkonto på bank gav 8,50 procent, vinnarkonto 4,50

procent och bosparkonto 9,75 procent vid årets slut.

SKB bygger sin hyressättning på fullständig redovisning av samtliga intäkter och kostnader

i föreningen. Det innebär att räntevinster (placeringsöverskott) men även köande medlemmars

årsavgifter och administrationskostnader finns med i det totala hyreskalkylunderlaget. En

ökning av medlemsräntorna skulle därför med nuvarande kalkylerings- och redovisningsprin-

ciper leda till ökade hyror. Av samma orsak skulle hyrorna kunna sänkas om räntan till

medlemmarna sänktes. Eftersom nyproduktion f n ej kan ske till full kostnadstäckning via

hyrorna, kan placeringsöverskottet även ses som ett bidrag till att täcka detta hyresunderskott.

I årsredovisningen framgår såväl medlemsantal, årliga bosparbelopp, årsavgifter, räntor in och

räntor ut. Att även specificera placeringar under året skulle vara utrymmeskrävande, eftersom

många placeringar har mycket kort löptid och därmed blir många till antalet. Styrelsen och

revisorerna får löpande rapporter om samtliga placeringar.

Motionären berör ett instrument i SKB:s ekonomi som är känsligt för såväl boende som

köande. De boendes intresse av rimliga hyror skall ställas mot de köandes intresse av att

föreningen bygger nya bostäder. Under många år har styrelsen och företagsledningen

diskuterat och prövat grunderna för nu berörda principer. Tills vidare finns inga skäl att vidta

ändring t ex vad gäller räntesättning av medlemmars medel och räntebelastning av ny- och

ombyggnation. Denna bedömning har gjorts utifrån de ny- och ombyggnadsvolymer som rått

under senare år och under överskådlig tid beräknas råda.

Styrelsen föreslår därför

att fullmäktige avslår motionen.

Beslut

Föreningsstämman beslöt i enlighet med styrelsens utlåtande

att avslå motionen.