Motion – 1993 / 4
År: 1993
Nummer: 4
Motionsställare: Bo Widegren m fl, boende i kv Mälarpirater
Om utredning av bovärdeklassningen och om erforderlig kostnadskontroll samt medlemsinsyn i beslut av föreningsorgan
Som underlag för motionen använder vi de erfarenheter som vi i Mälarpirater gjort vid
sista hyreshöjningen, se motion från hyresgästerna i Mälarpirater.
Den lovvärda principen bakom bovärdeklassningen är att hyran för varje lägenhet skall
vara beroende av lägenheternas storlek och utrustning, dess läge och andra kvaliteter i
lägenheten, fastigheten och bostadsområdet”. Det låter ju fint men hur fungerar det i prak-
tiken? Ja, vad vi förstått har systemet överlevt sig själv. Anledningen till detta konstate-
rande är att stor del av SKBs fastighetsbestånd hålls utanför klassningen, nämligen alla
nybyggen. Dessa skulle nämligen få orimliga hyror med systemets tillämpning. OCH NU
HAR MODERNISERINGSKOSTNADERNA BLIVIT SÅ HÖGA ATT OCKSÅ
MODERNISERADE FASTIGHETER SLÅR IGENOM DETTA TAK.
Systemet är tydligen så svårt att tillämpa för förvaltningen att ideliga räknefel uppstår; i
vart fall visar det sig förvånansvärt ofta att hyrorna är felaktigt uträknade. Det är ju då inte
underligt att vi hyresgäster finner det svårt att kontrollera om hyran räknats ut på rätt sätt.
Klassningen måste också därmed dra en stor administrativ kostnad.
Nyproduktionen är så dyr att den inte kan vara med i systemet, därför att hyror satta enligt
klassningen inte skulle godkännas av hyresnämnden. Nyproduktionens kostnader ”över tak”
slås alltså ut på det äldre beståndet. Bilden kompliceras nu av att modernisering av de äldre
fastigheterna skett och sker till kostnader som växer orimligt. När bovärdesystemet genomfördes gällde helt andra förutsättningar både i fråga om hyrornas storlek och kostnadsutveckling. Kostnadsutvecklingen är ju sådan att det blir aktuellt också med ”ett
hyrestak” för renoveringsobjekten. Snart har vi ett hyressättningssystem som inte är
tillämpligt på större delen av föreningens fastigheter. Genom utvecklingen är
bovärdeklassningen ett förlegat system som måste skrotas. Vi vill nu att det tas fram ett rättvisare hyressättningsprogram som kan tillämpas på hela lägenhetsbeståndet.
Genom det nuvarande systemet saknas en anknytning till kostnaderna i rörelsen. Inom SKB
finns en slogan om ”byggnation utan spekulation”. Frågan är om en mer passande slogan
numera är ”byggnation med inflation”. Det kan ifrågasättas om kostnadsutvecklingen inom
föreningen skall tillåtas öka så att hyressättningen ökar med det dubbla år efter år jämfört
med allmännyttan. Vem granskar på motsvarande sätt som hyresgästföreningen vad som är
skäligt i hyreshöjning? Jo, hyresutskottet, men hyresutskottet är bakbundet och saknar
möjlighet att verkligen sätta tummen på ögat. Styrelsen anser sig tydligen numera inte be-
höva ta annan hänsyn än alt hålla sig precis under vad man tror att hyresnämnden kommer
att godta. Vi menar att den parlamentariska kontrollen över förvaltningen och styrelsen är
otillräcklig. Även denna aspekt bör ingå i uppdraget att förnya föreningen.
Vi hoppas att styrelsen och förvaltningsledningen tar på sig ansvaret för den bristande in-
formationen till och löftesbrotten mot hyresgästerna i Mälarpirater. Detta skulle utan sär-
skilt yrkande därom kunna konstruktivt användas till ökade ansträngningar att förmedla
mer riktig information och att sluta behandla oss hyresgästmedlemmar som ett nödvändigt
ont för förvaltningen.
Vad härefter angår möjligheterna till insyn vill vi anföra följande.
Förtroendet för föreningsledningen har i Mälarpirater sjunkit till noll. Huvudanledningen är
naturligtvis hur vi i etapper pålurats 85-procentiga hyreshöjningar. Men en väsentligt bi-
dragande orsak till misstroendet är hemlighetsmakeriet, som tolkats som ett försök av för-
valtningsledningen att ”mörka”. Vi menar att det inte finns någon som helst anledning att
förvägra oss hyresgästmedlemmar insyn i beslut och underlag om generell hyressättning
och projekt m m. Därför anser vi att det var fel av föreningsledningen att tveka att låta oss
ta del av materialet. Hänvisningen till att avvakta styrelsens beslut i ärendet är ägnat att i
onödan fördröja medlemmarnas granskning. Vi anser att frågan är så viktig att ett tillägg
bör göras till stadgarna betr huvudregeln om handlingars offentlighet. De enda undantag
som bör föreskrivas är att hemlighållande generellt bör gälla för ärenden som rör enskilda
medlemmar – naturligtvis inte för medlemmen själv – och efter särskilt beslut i ärenden där
offentlighet skulle skada föreningens affärsverksamhet.
Det bör inte åligga förvaltningen att till medlemmar översända kopior. Anledningen härtill
är bl a kostnadsskäl. Däremot skall protokoll på lämpligt sätt tillhandahållas för insyn på
kansliet. Exempelvis kan protokollskopior med underlag ordnas i en pärm vid receptionen.
Hur detta organiseras och närmare skall tillämpas bör det ankomma på styrelsen att lämna
förvaltningschefen instruktion om.
Stadgeförslag
§ xx
Protokoll och beslutsunderlag i föreningens organ är offentliga för medlem. Undantag häri
från gäller generellt beslut varigenom enskilds angelägenheter behandlats för andra än den
beslutet berör. Undantag gäller vidare för visst beslut om föreningsorganet i fråga finner
att offentlighet skulle skada föreningens affärsverksamhet; detta skall i så fall antecknas i
protokollet vid beslutet i fråga.
Verkställande direktören eller för denne utsedd ställföreträdare skall utan tidsutdräkt pröva
medlems begäran att få insyn. Avslagsbeslut skall om medlemmen det begär underställas
styrelsen.
Styrelsen skall utfärda erforderliga föreskrifter för tillämpningen av bestämmelsen.
Tillämpningen av bestämmelsen skall prövas i samband med frågan om ansvarsfrihet.
DÄRFÖR YRKAR VI ATT FÖRENINGEN BESLUTAR
att utreda ett nytt bovärdeklassningssystem,
att överse föreningens organisation så att kontrollfunktionen både vad avser kostnader och
hyressättning skärps,
att uppdra åt hyresutskottet att framlägga förslag i dessa hänseenden,
att anta i motionen upptagen stadgeändring.
att uppdra åt styrelsen att på lämpligt sätt infoga bestämmelsen i stadgarna.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Till de delar i motionen handlar om det nuvarande sättet att bestämma hyror, behovet av att
ompröva det samt den bristande informationen om Mälarpiraters hyreshöjning hänvisar
styrelsen till utlåtandet över motion 3. Till vad som står där vill styrelsen göra följande
tillägg. Motionärerna förmodar att nybyggena skulle få orimliga hyror om de läggs in i
bovärdeklassningen. I själva verket skulle de få lägre hyror än de som uttas f n.
Styrelsen koncentrerar sig i detta uttalande främst på frågan om medlemsinsynen i före-
ingen.
Motionärerna hänvisar inledningsvis till den begäran om att få ta del av styrelsehandlingar
om Mälarpiraters hyra som framfördes före jul. Företagsledningen hänvisade till att denna
begäran skulle tas upp på nästkommande styrelsesammanträde. Så skedde också. Beslutet
blev att fullmäktigeledamoten erhållit detta material.
Aukt rev Bengt Bångstad har ombetts lämna synpunkter på frågan om styrelseprotokollens
offentlighet. Han anför följande i sin skrivelse ”Synpunkter avseende frågeställningen SKB
om medlem och/eller fullmäktigeledamot skall ha rätt att ta del av styrelseprotokoll”, dat 1993-02-18.
”Den nya Lagen om ekonomiska föreningar från 1987 trädde i kraft den 1 januari 1988.
Anledningen till lagen var att den äldre föreningslagen var mycket gammal och i
åtskilliga avseenden otillfredsställande. Den nya föreningslagen har i huvuddrag
anpassats till aktiebolagslagen. Sålunda finns identiska regler för styrelsens samman-
träden och protokoll i föreningslagen 6 kap 8 §. Vidare finns också identiska regler när
det gäller skadestånd i föreningslagen 13 kap 1 §.
Av någon anledning finns icke i lagtexten klart utsagt att styrelseprotokollen är sekre-
essbelagda. Det bör emellertid nämnas att i kommentaren till lagen (Mallmén 1989)
fastslås att styrelseprotokoll inte är offentliga och varken en medlem av föreningen eller
en utomstående har rätt att få ta del av dem. Han skriver vidare att ”styrelsen bestämmer
med iakttagande av sin vårdnadsplikt om spridningen av protokollen”. Att revisorerna
har rätt att ta del av protokollen är självklart och också klart utsagt i lagen.
Jag vill här inte kommentera 1981 års beslut då det baserades på den dåvarande bristfälliga lagstiftningen.
Eftersom lagen är så utformad att styrelseledamot som utlämnar uppgift under vissa
förutsättningar kan bli skadeståndsskyldig för skada gentemot föreningen eller annan
måste enligt mitt förmenande sekretessbestämmelserna i lagen beaktas.
Att styrelsen med nuvarande lagstiftning skulle fatta ett beslut om att vissa organ eller
ledamöter av organ skulle äga rätt att löpande ta del av styrelseprotokollen skulle med
lagens utformning leda till att jag skulle bli tvungen att anmärka på beslutet i egenskap
av revisor.
Jag vill i detta sammanhang också påpeka riskerna av att utlämnat material kommer i
orätta händer. En spridning även oavsiktligt av vissa uppgifter kan komma till pressens
kännedom och pressen skyddar uppgiftslämnaren eftersom den icke får uppge källan.
Jag vill också understryka att SKBs verksamhet mot bakgrunden av sin särart står i ett
fokus som gör föreningen och dess arbetssätt utomordentligt intressant för organisa-
tioner av annat slag.
Förfarandet att uppdela protokollen i två avsnitt som beslöts 1981 men icke fullföljdes är
enligt mitt förmenande praktiskt ogenomförbart därför att det är utomordentligt svårt
med gränsdragningen och sekretessbestämmelserna med tanke på att skadeståndsfrågan
täcker hela styrelseprotokollet.
Om styrelsen i en viss fråga skulle anse det riktigt att låta en person i hyresutskottet, en
fullmäktigeledamot eller liknande i en fråga som har betydelse för vederbörande få ta
del av den paragraf i styrelseprotokollet som är av intresse anser jag att styrelsen kan
göra detta under förutsättning att ett enhälligt beslut träffas. Styrelsen måste emellertid i
ett sådant fall tillförsäkra sig att vederbörande mottagare är medveten om att han/hon
har samma tystnadsplikt gentemot utomstående och andra som styrelsen och att veder-
börande får ta på sig ett ansvar som skulle kunna drabba styrelsen vid missbruk av det
erhållna utdraget av styrelseprotokollet.
Jag är medveten om att många frågor som behandlas i ett styrelseprotokoll icke är så
sekretersskänsliga så att en skada skulle uppstå i varje enskilt fall men mot bakgrunden
av praxis i näringslivet och riskerna för missbruk medvetet – eller omedvetet – avsiktligt ller oavsiktligt – anser jag att styrelsen måste värna om sekretessregeln.
Parentetiskt vill jag nämna att i den mån särskilda handlingar, utredningar eller
sammanställningar ligger till grund för ett styrelsebeslut bör en dylik handling förvaras
tillgänglig tillsammans med styrelseprotokollet, gärna separat men dock så att den kan
identifieras och framtagas.”
Medrevisorerna Ann Broström och Ingemar Adolphsson instämmer i Bengt Bångstads
synpunkter.
Som tillägg till aukt rev Bengt Bångstads synpunkter vill styrelsen framhålla följande.
Än viktigare anser styrelsen vara den öppenhet för att förklara hyressättningssystemet som
förelagsledningen visat i det aktuella fallet. Hos SKB råder bildligt talat ”den öppna dörrens
politik”. Knappast något bostadsföretag torde ha så många kontakter med sina boende
om både stora och små frågor som SKB. Enligt styrelsens uppfattning är det inte via pro-
tokoll utan i de dagliga kontakterna en bra kommunikation med medlemmarna i första hand
skall ske.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att överlämna motionen till den kommitté som utreder hyressättningsfrågorna inom SKB,
att avslå förslagen till stadgeändring avseende styrelseprotokoll m m samt
att anse motionen i övrigt besvarad med vad som här redovisats.