Motion – 1995 / 10

År: 1995
Nummer: 10
Motionsställare: Anders Hidmark, fullmäktig i kv Brunbäret

Om marknadshyror i SKB

 

Vid fullmäktigedagen den 19 november 1994 framfördes en muntlig rapport från

kommittén för hyressättningsfrågor av Ulf Bergström.

Mats Wittrock, ledamot i kommittén och tillika ordförande i hyresutskottet, var

medpresentatör och gick i detalj in på vissa förändringar i bovärdeklassningssyste

met som planeras till förslag inför årsmötet 1995.

 

Den mest kontroversiella förändringen som avsågs gäller en höjning av den s k

lägesfaktorn. D v s det skall bli relativt ännu dyrare att bo i Stockholms innerstad

än i förort. Mats W framställde sig som en varm anhängare av en sådan förändring

med ökande marknadsinslag i hyressättningen.

 

Ökad tyngd i lägesfaktorn har blivit en populär omskrivning av hyresvärdar för

marknadshyror, då ordet marknadshyror har blivit så impopulärt och därmed för

brukat i dessa sammanhang. Värdarna brukar haka på denna trend och definierar

därför fri hyressättning = marknadshyror (vilket ingen förespråkar och dessutom

strider mot hyreslagen). Detta är givetvis vilseledande men används flitigt av

ivrarna för marknadshyror för att underlätta ”insäljningen”. T ex med följande

argument: ”Vi tar ett socialt ansvar. Det kunde varit värre.”

 

 

Att det kooperativa SKB i den här frågan skulle gå på samma linje som de kom-

munala och privata värdarna förväntar säkert mänga medlemmar.

 

För en icke kooperativ ägare ger ökad marknadsanpassning i stort sett enbart för-

delar genom att det markant förbättrar förutsättningar för ett totalt höjt hyresuttag

I fastighetsbeståndet (vilket är poängen) och därmed högre hyresintäkter. Budskapet

till hyresgästerna blir ett helt annat som t ex ”så gör dom andra värdarna och vi

har inte råd att stå utanför, men vi höjer mindre”. Och/eller talar om rättvisa för att

spela ut innerstadsbor mot förorter.

 

För det kooperativa SKB blir bilden en helt annan. Föreningens ägare

(= medlemmarna) är boende eller blivande boende (= köande). Ur ägarnas synvinkel

drabbar marknadshyror (=ökad tyngd i lägesfaktorn) de trogna och gamla

medlemmarna med lång turordning extra hårt. Dessa medlemmar är ofta boende

pensionärer eller blivande, med små möjligheter att dra in på sin konsumtion för att

klara ytterligare någon hundralapps ökning på den vanliga (sannolikt stora) hyres-

höjningen. Då de i regel inte har något alternativ än att acceptera, leder det rakt in i

ökat bostadsbidragsberoende.

 

 

Dessa medlemmar har utan tvivel fått betala dyrt för sin bostad. Först har de betalat

 kostnaderna för sin bostad genom hyra och kreditbelopp, därefter med stora

uppoffringar via hyresavin med stora bidrag till utgifterna för de senaste 10 årens

ambitiösa nyproduktion. (Lyckligt ovetande om detta förhållande då informationen

varit näst intill obefintlig.) Och nu till sist, som lök på laxen, ska deras hyror mark-

nadsanpassas genom den s k lägesfaktorn. Bildligt talat, man ska inte sparka på den

som redan ligger. Det är ojuste.

 

Långsiktigt som kooperativ bostadsförening får det också konsekvenser. Turord-

ningsrätten (kösystemet) minskar i betydelse då s k attraktiva lägen blir relativt

dyrare än i dag. Tillgång och efterfrågan regleras därmed mer utifrån hyresnivå och

betalningsförmåga än kötid och bosparande.

 

Medlemmarnas motivering att betala in bosparande/kreditbelopp minskar givetvis i

takt med detta. Sannolikt medför detta att en traditionellt sund kooperativ

bostadsfinansiering försvåras i ett läge då radikalt högre krav på eget kapital i för

hållande till det totala kapitalet ställs av långivare för att få bra villkor.

Samtidigt har vi fatt en ökad konkurrens om bospararna genom kösystem i de

 ommunala och privata värdarna. Det är mycket troligt att kötiden till en attraktiv

innerstadslägenhet kommer att bli (eller är) kortare i ett kommunalt bolag än i SKB

i framtiden.

 

 

Vad har vi då kvar att erbjuda som kooperativ förening, förutom förhoppningsvis

vara duktigare på fastighetsförvaltning och produktion än privata/kommunala värdar?

 

 

Jag menar att inriktning på kommitténs arbete måste ha ett övergripande mål där

medlemmens bästa ställs i centrum både som hyresgäst och kollektiv ägare av

föreningen. En förändring i hyressättningsprinciperna bör ses i ett helhetsperspektiv

där även ett kort och långsiktigt samband mellan hyresnivå, bosparnivå, kreditbe-

lopp och turordningsrätten redovisas.

 

 

Jag yrkar på följande:

 

Att fullmäktige säger nej till ökad tyngd i lägesfaktorn och därmed marknads-

anpassning av hyrorna.

 

Att fullmäktige uppdrar åt styrelsen att ta fram direktiv (t ex syfte, mål och tidplan)

till kommittéerna för hyressättning och bosparande för deras fortsatta arbete.

Direktiven redovisas for medlemmarna på lämpligt satt.