Motion – 1996 / 16

Alla världens städer har vuxit enormt de senaste hundra åren, speciellt efter andra

Världskriget. Det har varit möjligt tack vare att vi använt oss av en massa fossilt

bränsle (olja, kol, naturgas och uran) samt mineral och metaller från marken och

berggrunden. Att vi tar upp dessa ämnen ur marken innebär, förr eller senare, att vi

förgiftar luft, mark och vatten (hela biosfären). För att vi skall kunna överleva på

denna planet måste vi följa naturlagama. De leder bl a fram till att vi måste följa

principerna för kretslopp. Om vi tar dem på allvar måste vi i stort sett sluta an-

vända fossila bränslen och bara använda minimalt med ämnen ur jordskorpan.

När man förstår principerna för kretslopp blir det tydligt att det bara är de gröna

cellerna (växter och alger) som, i egentlig mening, producerar något på Moder

Jord. Hela kretsloppstänkandet bygger på att människan är en del av naturen, en

del av de ekologiska nätverken. Hon står inte utanför naturen. Kretslopps-

tänkandet bygger också på att vi, i stort sett, bara använder bränsle och material som ingår i

ett biologiskt kretslopp (s k förnyelsebara resurser).

De gröna cellerna är dock en begränsad resurs. Deras volym står i proportion till

hur mycket gröna ytor vi har. Vi behöver alltså minska vår energianvändning kraf-

tigt. Energipriserna kommer att öka och det kommer att visa sig hur ineffektiv en

storstad, som t ex Stockholm är.

I ett kretsloppssamhälle ligger boende, arbete och service nära de produktiva ytor

som producerar mat, bränsle, byggnadsmaterial, råvaror till kläder och läkemedel

etc och som tar emot vårt biologiska avfall för att producera nya nyttigheter.  

SKB borde därför, om man vill vara framsynt, starta en diskussion inom föreningen

och formulera en policy som visar hur SKB ska ta sitt ansvar för kretsloppstän

andet. Man kan kalla det fÖr en Agenda 21 för SKB om man så vill. Jag är medve

ten om att det redan pågår ett miljöarbete inom SKB, men jag vill slå ett slag/ör

den långsiktiga planeringen. Ska SKB bygga mer i Stockholmsregionen eller ska

man satsa där de produktiva ytorna finns – i Sveriges glesare delar, i mindre tätorter, i byar?

För att få igång den föreslagna diskussionen bör styrelse och direktion först sätta

sig in i frågan. Undertecknad ställer gärna upp och utbildar styrelse och direktion

i grunderna för kretsloppstänkande m m, under t ex en dag

Jag föreslår fullmäktige besluta

att SKBs styrelse och direktion ska gå en kretsloppsutbildning, som grund för

arbetet med föreningens policy/Agenda 21 enligt ovan

att SKBs styrelse, tillsammans med föreningens medlemmar, till stämman 1998 ska

arbeta fram en policy/Agenda 21, som behandlar förnyelse av fastighets

beståndet ur kretsloppssynpunkt (ombyggnadsmetoder, rivningsmetoder, riv

ning för att ge plats åt gröna ytor, nybyggnad på mindre orter…)