Motion – 1996 / 5
År: 1996
Nummer: 5
Motionsställare: Sture Eriksson, fullmäktigesuppleant, och Bo Widegren, boende i kv Mälarpirater
Om SKBs hyror
I år höjdes hyrorna fr o m den 1 april med i genomsnitt 5,7 %. Med hänsyn tagen
till uthyrningssituationen inom de olika områdena fördelades hyreshöjningen på
Följande sätt enligt meddelande från ledningen.
Blidö3 1,4%
Tensta, Eriksberg 3,1 %
Lillsjönäs 3,2 %
Städrocken, Kraghandsken,
Dovre, Tisaren 3,3 %
Mjärden 4,1 %
Brunbäret 4,2%
Göken, Kartagos Backe,
Mälarpirater, Solsången, 5,7 %
Rågen-Axet
Övriga lägenheter 6,7 %
Återigen har SKB-ledningen krävt och utan kommentarer från hyresutskottet beviljats
en hyreshöjning som ligger åtskilligt över de allmänna bostadsföretagens hyror.
Tidigare har ledningen bestritt faktum. Därför tar vi här in i DN publicerade siffror.
Bostadsföretag Antal lgh Höjning, %
BstfSignalisten, Solna 2 711 5,88
Solnabostäder AB 3 647 5,00
AB Stadsholmen 1 532 5,00
AB Täbyhus 2 039 4,50
AB Stockholmsbyggen 6 196 4,20
Stf Telgebostäder 12 541 3,75
AB Stockholmshem 34 360 3,69
Stf Ekerö Bostäder 890 3,57
AB Svenska Bostäder 50 750 3,50
AB Botkyrkabyggen 12 046 3,50
AB Hugebostäder 11863 3,48
AB Sigtunahem 4 169 3,41
AB Förvaltaren, Sundbyberg ; 9 402 3,02
Haninge Bostäder AB 9 601 3,00
Stf Tyresöbostäder (TYBO) 3 170 3,00
Stf Väsbyhem 7 727 2,98
AB Nackahem 5 116 2,83
AB Danderydbostäder 1 533 2,80
Armada Fast AB Österåker 1 941 2,15
Upplands Brohus 2 473 2,05
Stf Hyresbostäder, Nynäshamn 3 065 2,00
Stf Sollentunahem 6 522 1,91
Värmdöbostäder AB 1 364 1,79
Järfällabygdens Hus AB 6 724 –
AB Waxholmsbostäder 1205 –
Vaxholmshyroma är fortfarande inte fastlagda, ty bolagets krav där på hyreshöjning
om 15,4 % har gått till central förhandling. Härvid är det emellertid intressant
att notera att som motivering för det höga kravet framförts just den omständigheten
att 28 % av lägenhetsbeståndet i Waxholmsbostäder utgörs av nyproduktion.
att bygga nytt är alltid en dyr lösning för de enskilda boende.
Om vi inom SKB skall få kontroll över de skenande kostnaderna är enda vägen att
undvika nyproduktion. Det är ju märkligt att SKB inte vid något tillfälle skall vara
billigare än allmännyttan. Detta särskilt som SKB har minst två förbilligande förde
lar framför allmännyttan nämligen ett ”gott” urval av hyresgäster och praktisk
medverkan från hyresgästerna. Kan ledningen och hyresutskottet förklara för oss
varför SKB alltid ligger högre?
Redan av meddelandet från ledningen framgår det att vissa bostadshyror subventionerar
andra hyror. Efter vilka principer sker denna subventionering?
I vissa hus har SKB hyrt ut åt ”vanliga” hyresgäster för vilka SKB fört förhandlingar med
hyresgästföreningen om hyreshöjningarna. Hur har dessa förhandlings
resultat utfallit jämfört med medlemshyrorna?
Innebär den representativa demokratin inom SKB att alla är nöjda med att hyreshöjningar sker på
sätt – som skett i år – att det kommer ett meddelande från ledningen med mummel om räntor
och skatter och att samråd skett med hyresutskottet? Skall man behöva motionera for att få en litet
mer fyllig redogörelse? Det är något märkligt detta att utförliga beskrivningar kan ägnas komposter o likn – i och
för sig jättebra!! – medan stora hyreshöjningar och viktiga beslut om framtiden inte
anses värt ens en litania.
Är det inte skäl for att vi alla på medlemsmötena diskuterade hyressättningen,
hyreshöjningar och informationen om dessa viktiga beslut inom SKB och redo
visade detta på fullmäktige?
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Styrelsens utlåtande över motionerna 4, 5 och 6
Under den senaste tioårsperioden har antalet medlemmar ökat med drygt 20 000.
SKB har byggt nära 1 000 lägenheter och dessutom byggt om 1 300 lägenheter under samma period.
Hyreshöjningen den 1 april 1996 sammanhänger huvudsakligen med det s k systemskiftet i
bostadspolitiken med minskade räntesubventioner och ökad fastighetsskatt. Detta är omständigheter som ligger utanför SKBs möjligheter att påverka.
Styrelsen instämmer inte i förmodandet i motion 4 att SKB inte skulle klara en
hyresnämndsprövning för nybyggda innerstadslägenheter. Det är därför inte motiverat att tills vidare frysa dessa hyror. Det är heller inte troligt att nyproduktionshyrorna inom överskådlig tid drabbas av hyreshöjning via hyresomfördelning.
Vad avser kritiken i motion 5 avseende bristande information vill styrelsen hänvisa
till att det dels lämnades en utförlig redogörelse till föreningens förtroendevalda på
fullmäktigedagen i november 1995 både av styrelsen och hyresutskottet, dels innehöll den information som sattes upp i trapphusen de viktigaste skälen till att
hyrorna behöver höjas. Vidare kan nämnas att icke-medlemmar betalar högre hyra än SKBs medlemmar i Tensta.
I motion 6 ställs frågan om huruvida hyreshöjningen sammanhänger med nyproduktionen. Svaret är, som nämndes inledningsvis, att under den senaste tioårsperioden har drygt en tredjedel av föreningens lägenheter antingen nybyggts eller
byggts om. Parentetiskt kan nämnas att de tre motionärerna bor i just detta fastighetsbestånd. Dessa lägenheter drabbas av minskade räntesubventioner. De övriga
två tredjedelarna av lägenhetsbeståndet drabbas av fastighetsskatt. Styrelsen finner
det vore långsiktigt ekonomiskt oansvarigt att ompröva hyreshöjningen.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå yrkandet i motion 4 om att tills vidare frysa nybyggnadshyrorna.
att avslå yrkandet i motion 6 om omprövning av hyreshöjningen samt
att i övrigt anse motionerna 4, 5 och 6 besvarade med vad som här har redovisats.
Hyresutskottets utlåtande över motion 5
I motionen ställs bl a frågan varför SKB-ledningen beslutat om en hyreshöjning
som är högre än de allmännyttiga bostadsföretagens ”utan kommentarer från
hyresutskottet”. Vidare vill motionärerna ha en förklaring till ”varför SKB alltid ligger högre”.
Hyresutskottet förstår att SKBs medlemmar är förvånade och oroade över de höga
hyreshöjningarna i SKB jämfört med allmännyttan. Sett över några års sikt är det
dock inte så att SKBs hyreshöjningar ”alltid ligger högre”. Och om man ser på den
absoluta hyresnivån i kronor, anser Hyresutskottet att SKBs hyror ligger under
allmännyttans ”bruksvärdeshyror” tor jämförbara fastigheter.
Orsakerna till SKBs hyreshöjning i år har kortfattat angetts på meddelandet ”Din
nya hyra” som för en tid sedan sattes upp i portarna. Där anges ”minskade räntebidrag och ökad fastighetsskatt”, dvs åtgärder som har beslutats av Riksdagen
och som SKB inte kan göra något åt. Givetvis drabbas även andra bostadsföretag,
t ex de allmännyttiga av detta – men sannolikt inte i samma utsträckning som SKB.
Förklaringen härtill är att SKB under senare år har nybyggt och ombyggt ett
mycket stort antal fastigheter i förhållande till sin totala fastighetsvolym. Dessa ny-
och ombyggnader har skett till höga kostnader och har fatt höga statliga räntebidrag. När nu staten snabbt reducerar räntebidragen – samtidigt som fastighetsskatten höjs – drabbas SKB hårdare än många andra bostadsföretag.
SKBs ökade kostnader i budgeten för 1996 på grund av lägre räntebidrag och
högre fastighetsskatt motsvarade ungefär den hyreshöjning på 5,7 % för hela 1996
som SKBs styrelse föreslog inför samrådet med Hyresutskottet hösten 1995.
Under september och oktober hade Hyresutskottet många och långa möten, där
SKBs budgetförslag fÖr 1996 noga granskades. Hyresutskottet hade också flera
möten med SKBs ledning och delar av styrelsen före det formella samrådet som
pågick från början av november till ungefär mitten av december. Hyresutskottet
föreslog olika alternativ för att reducera styrelsens förslag till hyreshöjning. Under
samrådets gång framlade styrelsen ett reducerat förslag som kan betraktas som en
kompromiss. Detta innebar att den föreslagna hyreshöjningen inte skulle tas ut för
hela 1996 utan först från och med den 1 april, d v s endast under tre fjärdedelar
av året. Härigenom blev hyreshöjningen 25 % lägre än enligt styrelsens ursprung
liga förslag. Hyresutskottets alternativ var då att antingen acceptera detta
”kompromissbud” eller att bryta samrådet med styrelsen, vilket skulle medföra att
styrelsen skulle fatta sitt beslut utan att beakta Hyresutskottets förslag till reduktion. Hyresutskottet gjorde då den bedömningen att det var bättre för SKBs
boende att man accepterade ”kompromissbudet”.
Hyreshöjningen på 5,7 % från den 1 april innebär att totalhyran under helåret 1996
blir 4,3 % högre än 1995. Vidare gjordes bedömningen att i vissa fastigheter skulle
en så hög höjning medföra uthyrningssvårigheter – vilket drabbar hela SKBs ekonomi – varför man for dessa fastigheter bestämde en något lägre höjning och för
övriga en motsvarande högre höjning för att genomsnittet skall bli det överenskomna.
Vad avser motionäremas övriga frågor hänvisar Hyresutskottet till styrelsens utlåtande över motionen.
Hyresutskottet föreslår fullmäktige
att anse motion 3 besvarad med vad som här ovan redovisats.