Motion – 1997 / 3
År: 1997
Nummer: 3
Motionsställare: Anders Barka, fullmäktig i kv Dyvinge, Marcello Lentini, fullmäktig i kv Drevinge och Dag Holmberg, fullmäktig i kv Järinge
Om differentiering av hyrorna efter område
faktor som kommittén, som arbetat med frågan, tagit fasta på var att läget me
åren hade fatt minskad betydelse i förhållande till andra faktorer som styr hyres
sättningen inom SKB.
sekvensen av ett genomförande hade lett till en hyresdifferentiering, som bl a
medfört en mer rättvis fördelning av hyrorna, utifrån aspekter som bostäders
centrala eller perifera läge. Innerstadsbor var inte lika entusiastiska, vilket fram
fördes vid ett par tillfällen i Dagens Nyheter (1995-04-29 och 1995-05-19) innan
föreningsstämman.
veringen var att bovärdeklassningsfrågan behövde beredas ytterligare. Fullmäktige
gav styrelsen i uppdrag att fortsätta bereda frågan och att kommittén skulle
kvarstå, for senare redovisning till fullmäktige av synpunkter på motioner som
förelagts kommittén. Därutöver beslöts att det förslag som kommittén kommer
fram till remitteras till kvartersråden innan det föreläggs föreningsstämman.
innebär att hyreshöjningen uttas generellt, dvs utan differentiering, är det viktigt
att påminna om de ambitioner beträffande hyressättning som kännetecknade arbetet
med forslaget till reviderad bovärdeklassning. Eftersom olika bostadsområden allt
jämt ej kan betraktas som likvärdiga föreslås SKBs styrelse:
hyressättning utifrån följande faktorer:
ett bostadsområdes geografiska läge.
fråga om kommunikationer – resemöjligheter – som finns under dygnets timmar.
ende på ett bostadsområdes sociala attraktionsgrad eller ”status”. Det är en
mycket betydelsefull faktor som påverkar människors prioriteringar. Här intar
miljonprogramsområdena en särställning, som gör att de inte kan jämföras
med vilka ytterstadsområden som helst.
föreningsstämman 1998, där ovan nämnda faktorer får ett tydligt genomslag
för den framtida hyressättningen.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Motionärerna återger behandlingen av hyressättningsfrågan inom SKB på ett kor
rekt sätt.
Inledningsvis vill styrelsen starkt framhålla att hyrorna varken bör sättas högre eller
lägre än vad som motiveras av en långsiktigt uthållig ekonomi for föreningen.
Erfarenheterna av detaljerade regelsystem för vad som skall beaktas i samband med
hyressättning av bostäder är dock inte goda, vare sig inom SKB eller inom andra
bostadsföretag. Det är huvudsakligen två skäl till detta.
Det ena är att hyressättningen inom ett företag inte kan leva ett eget liv. Den måste
alltid relateras till den övriga hyresmarknaden. Det beror på att bostadshyror kan
bli föremål för hyresnämndsprövning, varvid jämförelse görs med andra hyror.
Det andra är att efterfrågan på bostäder varierar starkt över tiden. Om målsätt
ningen är att alla bostäder skall vara uthyrda, vilket gäller inom SKB, måste hyres
instmmentet kunna användas, oavsett om detaljerade hyressättningsregler finns
eller ej.
Styrelsen föreslår att följande riktlinjer bör gälla.
Vid hyressättningen bör hänsyn tas till det allmänna hyresläget på orten vad
avser lägenheter som med hänsyn till storiek, standard och läge är jämför
bara samt till möjlighetema att få dem uthyrda, när svag efterfrågan råder.
För inflyttningshyror i kommande nyproduktion bör liksom hittills gälla
högsta möjliga hyresuttag inom ramen for bruksvärdesreglerna.
Mot denna bakgrund anser styrelsen vidare att den kommitté som fram till 1995
arbetade med hyressättningsfrågan bör upplösas. Eventuella återstående frågor
bereds av styrelsen, i erforderlig omfattning efter samråd med hyresutskottet.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att anse motionen besvarad med vad som här har redovisats
samt
att upplösa den kommitté som tillsattes 1992.