Motion – 1999 / 4

År: 1999
Nummer: 4
Motionsställare: Kvartersråden i Hässelby, Munin, Bmnbäret, Eriksberg, Tegelpråmen, Vale, Glöden och Fårhoimen-Bredholmen

Om att klarlägga varför SKB bygger dyrast

SKB har höjt hyroma kraftigt och förklarat det med att man byggt mycket – men
det har även andra bostadsföretag gjort. Det innebär att SKB byggt extremt dyrt.

En undersökning av hyresstatistik åren 1992 – 1998 visar att SKB är Stockholms
största hyreshöjare.

Hyresutveckling 1992-1998 för en normalstor lägenhet, 75 kvm

                                            Hyra 1992       Hyra 1998       Höjning (92-98)
SKB                                      3 690 kr          5 140 kr             1 450 kr
AB Familjebostäder          3 670 kr          4 690 kr             1 020 kr
AB Svenska Bostäder      3 690 kr           4 690 kr             1 000 kr
AB Stockholmshem          3 660 kr          4 510 kr              850 kr

Då kvartersrådet Brunbäret påpekade detta i Vi i SKB i oktober 1998 bemöttes
detta av SKBs ledning via marknadschef Bo Sjöblom. Han skrev bland annat:
”Det går inte att jämföra olika bolags hyresförändringar på det sätt som skett i
tabellen ovan. Till exempel har mellan jämförelseåren två nyproducerade fastigheter

tillkommit i SKB och fem fastigheter moderniserats. Tillskottet och moder
niseringen av dessa över 800 lägenheter innebär givetvis att den genomsnittliga
hyran för SKB höjts men denna höjning utgör naturligtvis inte vad som i dagligt
tal kan kallas för hyreshöjning.”

 

SKB gör alltså gällande att det är nyproduktionen som drar upp hyresnivån gene
rellt. Men SKB är inte ensamt om att bygga nytt och renovera. Under 1992-98
byggdes/renoverades i själva verket inom alla de fyra jämförda bolagen.

Om man räknar med att SKB byggt/byggt om ca 850 lägenheter kan det ställas
mot Familjebostäder som byggde/byggde om 4 058 lägenheter, Svenska Bostäder
4 062 lägenheter och Stockholmshem byggde eller byggde om i 27 fastigheter.

SKB som ligger högst i hyresligan har byggt/byggt om 13,4 procent av lägen
leterna och höjt hyran för normaltrean med 1 450 kr sedan 1992.

Medan Familjebostäder som, byggt/byggt om en större andel av sitt bestånd, 17,5
procent, har lägre hyror och höjt sin normaltrea med endast 1 020 kr sedan 1992.

Den förklaring som SKB gett håller alltså inte – det är inte antalet om- och
nybyggnader som driver upp hyrorna – utan att SKB uppenbarligen har höga
kostnader för sina byggen.

En analys visar också att SKBs boende betalar allra mest till banker och finans
bolag. De fyra företagens räntekostnader (finansiella kostnader) visar att SKB per
kvadratmeter och år har de allra högsta kostnadema. SKB: 264 kr. Svenska
Bostäder: 190, Familjebostäder: 155 och Stockholmshem: 136 kr.

Den som bor i Stockholmshem behöver bara betala 136 kr år/kvm i räntor medan
SKBs boende i snitt måste betala nästan det dubbla: 264 kr år/kvm

Om SKB låg i nivå med övriga bostadsföretag – alltså 100 kr lägre per kvm/år
skulle det innebära ett förbättrat resultat – eller sänkta hyror – med cirka 50 miljö
ner kr!

Öet reser frågor om SKBs kostnader för sina nybyggen. Bo Sjöblom skriver också
att hyrorna höjs ”ofrånkomligt” på grund av kostnader som SKB inte rår över.
Men detta torde gälla även de andra bolagen, som också betalar uppvärmning,
skatter, VA mm. Bo Sjöblom nämner också ”bygg- och hantverkskostnader”

bland de ofrånkomligt stigande kostnadema. Det är ett egendomligt påstående –
sker ingen kostnadspress och anbudstävlan när SKB ska bygga eller bygga om:

 

Jag yrkar att fullmäktige

 

beslutar utreda varför SKBs kostnader ligger så högt

uttalar ambitionen att sänka dessa kostnader.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Styrelsens utlåtande över motion 4
 
Motionären jämför hyror, finanskostnader m m i SKB med motsvarande siffror i
de kommunala bostadsbolagen i Stockholm. Dessa bolag är Sveriges största
bostadsbolag och fem till tio gånger större än SKB, vilket gör jämförelser svåra.
Bolagen har olika förutsättningar. Vad gäller finanskostnader är de som motionä
ren påpekar till stor del beroende av den nyproduktion som skett de senaste tio
åren. Övriga synpunkter på hyror och finanskostnader mm behandlas i utlåtande
till motionerna 1-3 ovan, varför någon ytterligare redovisning inte sker i detta
utlåtande.
Vad det gäller själva kärnfrågan i motionen, dvs om SKB bygger dyrare än andra
kan först sägas att byggkostnaderna är höga överlag i Sverige. Detta beror bl a på
att vi har krav gällande byggnaders utformning, isolering mm som är högre än i
andra länder. Byggkostnaderna påverkas också till stor del av skatter och avgifter
vilka är svåra att påverka. Byggentreprenörerna, som är en branschorganisation,
hävdar bl a att 65 % av hyrorna utgörs av skatter. Det säger sig självt att dessa
kostnader inte kan påverkas av SKB
 
Vad det sen gäller SKBs byggkostnader finns det inget som styrker att SKB byg
ger dyrare än andra byggherrar. SKB har som målsättning att bygga funktionella
bostäder med god kvalitet under mottot ”Praktiskt och vackert” vilket gör att vi
inte väljer de absolut billigaste produkterna eller lösningarna, som ofta kan ge
lägre kvalitet. SKB:s hus skall stå i hundra år (minst) och i långa loppet är det
därför bättre ekonomi att välja kvalitetsprodukter. Vid alla upphandlingar av ny
och ombyggnader sker för närvarande anbudstävlingar. Detta innebär att alla
entreprenader konkurrensupphandlas där lägsta totalpris vinner, dvs efter genom
förd kostnads-, teknisk- och kvalitetsbedömning. Detta borgar för att ett bygge
handlas upp till rätt kvalitet och så lågt pris som möjligt. Det finns självklart också
en ambition att i alla led pressa kostnader så långt det går. I nästa ombyggnads
projekt, Arsta, kommer t ex byggnadsarbetena att delas upp i olika delar för att så
många entreprenörer som möjligt skall kunna lämna anbud. Detta för att erhålla
en priskonkurrens i syfte att erhålla så låga priser som möjligt, vilket i slutänden
gagnar SKB-medlemmarna.
 
Styrelsen föreslår fullmäktige
 
att anse motionen besvarad med vad som här har redovisats.
 

Beslut

Stämman beslöt i enlighet med med styrelseordförande Göran Långsveds förslag
att uppdra åt styrelsen att arbeta fram en rapport som tar upp de
frågor som har aktualiserats i motionerna 1, 2, 3, 4 och 9.