Motion – 2003 / 10

År: 2003
Nummer: 10
Motionsställare: Kvartersrådet i kv Brunbäret genom Anders Hidmark och Mikael Holmström

Nej till marknadsanpassade hyror i SKB

De ändringar som styrelsen nu vill införa innebär en marknadsanpassning av hyrorna i SKB – samtidigt som det inte framgår hur dessa hyreshöjningar ska tas ut. Vilka kvarter och medlemmar ska tvingas betala mer än idag? Styrelsens förslag kan också strida mot lagen om kooperativ hyresrätt. Det krävs förutsebarhet i hyressättningen.
Rapporten ”Översyn av SKB:s riktlinjer för hyressättning” sammanfattar att: nuvarande sättet att fördela hyrorna mellan fastigheterna har vissa brister avseende den s k ”lägesfaktorn” i förhållande till andra egenskaper hos fastigheten. Populära eller attraktiva lägen (dvs innerstan) för fastigheten ska ha större tyngd än vad de har i dagens system.
Därför har man kommit fram till följande riktlinje: ”Föreningens bostadshyror fördelas efter lägenheternas relativa värden. Med relativt värde avses en bedömning av hur medlemmarna i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter.” I klartext: att hyrorna ska vara mer marknadsanpassade (med de förutsättningarna som gäller för SKB). Detta till skillnad mot den nuvarande principen som talar om bovärde dvs ett antal förutbestämda faktorer som närhet till kommunikationer, affär etc.
Rapportens resonemang om att ”lägesfaktorn” måste få större tyngd i hyressättningen, är näst intill detsamma som fördes i den förra utredningen om hyrorna från 1992-1995. Förslaget till nya hyressättningsprinciper var färdigt våren 1995 för att tas på föreningsstämman samma år. Men kritiken från medlemmarna blev till slut så kraftig att styrelsen valde att några veckor före stämman dra tillbaka förslaget. Kritiken gällde konsekvenserna av en större lägesfaktor på hyran trots att förändringen skulle genomföras under flera år. Det kan ju uppfattas som märkligt att ett nästan liknande förslag om lägesfaktorn föreslås åtta år senare.
Den stora skillnaden i nuvarande förslaget 2003 och det som fanns 1995 är att då kunde medlemmarna se klart hur deras relativa hyra skulle bli efter en lägesfaktorjustering. Detta kan vi medlemmar inte ens gissa oss till med det nuvarande förslaget.
Förutsebarhet i hyran anser nog alla som mycket viktigt. I propositionen till lag om kooperativ hyresrätt (Prop. 2001/02:62) kan man b la läsa följande i kap. 11.1 angående hyran: ”Hyran är en väsentlig utgiftspost för de flesta boende. Det är därför viktigt att beträffande hyressättningen så långt möjligt säkerställa förutsebarhet och likabehandling. Risken för missnöje bland de boende är också överhängande, om det inte går att genomskåda grunderna för hyran. En ordning där grunderna för beräkningen av hyran anges i stadgarna är ägnad att motverka den risken. För en sådan ordning talar också principerna för hyressättningen kan antas bli en viktig faktor när människor tar ställning till om de vill satsa på boende i form av kooperativ hyresrätt. SKB har föreslagit att grunderna för hyran i stället skall fastställas av styrelsen. Enligt SKB är det för SKB:s del svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta en enkel och långsiktig hållbar grund för hyressättning som kan infogas i föreningens stadgar. …..”
Intressant nog avstyrkte SKB i sitt remissyttrande att grunderna för hyrorna ska anges i stadgarna. SKB:s styrelse fick dock bakläxa av regeringen enligt nedan.
”Regeringen är medveten om att SKB:s verksamhet är unik och i många hänseenden skiljer sig från övriga befintliga – och sannolikt även kommande – kooperativa hyresföreningar. Det är angeläget att SKB:s verksamhet, som framstår som välfungerande, skall kunna fortsätta och anpassas till det nya regelverket. Enligt regeringens mening bör det dock vara fullt möjligt att i stadgarna föreskriva differentierade beräkningsgrunder för olika typer av fastighetsbestånd. En sådan ordning får antas fungera även i en förening av SKB:s slag.” (vår kursivering)
En paragraf om hyran infördes därför förra året i SKB:s stadgar inför ombildningen till kooperativ hyresrätt. Innehållet är mycket allmänt hållet och skulle i princip kunna gälla för vilket fastighetsbolag som helst. Utifrån propositionen ovan att säkerställa förutsebarhet, så borde beräkningsgrunder för hyran anges tydligt. I stället går styrelsens förslag tvärt emot lagstiftningens intentioner om förutsebarhet och klara beräkningsgrunder av hyrorna. De föreslås kunna ändras i ”årliga hyresöversyner” och metoden ska vara mer ”flexibel” än idag.
De nuvarande hyressättningsprinciperna har en del brister. Frågan är om man hellre lever med dessa brister än antar det liggande förslaget med näst intill obefintlig förutsebarhet. Styrelsen vill införa marknadsanpassade hyror.
Är det ett problem för SKB att vissa fastighet har för låg hyra? Huvudsaken är att man betalar vad det kostar och inte är någon ekonomisk belstning för övriga medlemmar, dvs man gör rätt för sig – vilket aldrig kan vara fel.
Yrkande:
att styrelsens förslag i ”Översyn av SKB:s riklinjer för hyressättning” till nya hyressättningsprinciper avslås av fullmäktige.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Styrelsens utlåtande över motion 10

Motionen berör utredningsrapporten ”Översyn av SKB:s riktlinjer för hyressättning” som kommer att behandlas på föreningsstämman som ett särskilt ärende. Rapporten är framtagen av den arbetsgrupp som tillsattes av styrelsen efter det att föreningsstämman år 2000 uppdrog åt styrelsen att göra en översyn av föreningens hyressättningsprinciper. Föreningsstämman ansåg således att frågan var så angelägen att den behövde tas upp till förnyad behandling.
Motionärernas huvudinvändningar mot rapportens förslag är att de medför en marknadsanpassning av SKBs hyror liksom en dålig förutsebarhet i hyressättningen. Mot detta kan anföras att redan det hyressättningssystem som vi har i dag är marknadsanpassat. Detta framgår av framtidsgruppens rapport SKB 2000. Det nuvarande systemet har också kritiserats för att vara otydligt och svåröverskådligt.
Därför har ambitionen varit att skapa ett mer enhetligt hyressättningssystem där en lägenhets hyra bättre skall avspegla medlemmarnas uppfattning om lägenhetens värde i förhållande till föreningens övriga lägenheter. Detta för att uppnå en rättvisare hyressättning inom föreningen. Styrelsen vill tydligt betona att det inte finns någon som helst avsikt att införa marknadshyror för föreningens bostäder.
Ett införande av de nya riktlinjerna innebär att hyrorna inte kan höjas utöver föreningens totala hyresintäktsbehov, vilket vore fallet om marknadshyror skulle vara grunden för hyressättningen. Detta hyresintäktsbehov kommer liksom idag att fastställas av styrelsen efter samråd med hyresutskottet vid de årliga hyressamråden. I styrelsen och hyresutskottet är föreningens boende och köande medlemmar representerade för att säkerställa medlemmarnas inflytande över besluten.
De hyresjusteringar som behöver göras mellan olika fastigheter i framtiden föreslås göras i små steg under lång tid. Detta skall ske genom differentieringar inom ramen för erforderliga hyreshöjningsbehov vid de årliga hyressamråden. Genom förslagen i utredningsrapporten finns förutsättningar att på sikt få in samtliga lägenhetstyper i samma hyressättningssystem.
Motionärerna anser vidare att styrelsens förslag går emot intentionerna i lagen om kooperativ hyresrätt (LKH). SKBs fullmäktige har på två på varandra följande föreningsstämmor under år 2002 tagit beslut om grunder för beräkning av hyran. (Se § 41 SKBs stadgar). Innan förslaget presenterades för föreningsstämman begärde SKB in ett förhandsbesked av Patent- och Registreringsverket (PRV) om stadgeändringen var förenlig med kraven i LKH. PRV gav sitt godkännande och förslaget godkändes även av SKBs fullmäktige.
SKBs bestånd med både gamla och nya fastigheter, olika lägen och standard gör det komplicerat att i några få meningar få med all information som efterfrågas. Därför har SKB valt att ha en generellt hållen text i föreningens stadgar, vilket även PRV har godkänt. Denna generella skrivning gäller även de nu framtagna riktlinjerna för hyressättning i SKB. SKBs stadgar (§ 41) samt de nya riktlinjerna för hyressättning strider därför inte mot lagen om kooperativ hyresrätt.

Arbetet med att ta fram förslag till nya riktlinjer för hyressättning inom SKB har förankrats på sedvanligt sätt inom föreningen där förtroendevalda medlemmar varit med om att ta fram utredningsrapporten. Vidare har frågan diskuterats av fullmäktiges ledamöter på fullmäktigedagen i november 2002. Därefter har förslagen varit tillgängliga för samtliga medlemmar genom tidningen Vi i SKB, hemsidan och motionshäftet. Det har således varit en bred förankringsprocess i detta komplexa ämne. Genom att utredningen betonar att de ändringar som de nya riktlinjerna kan ge upphov till skall ske genom små förändringar på lång sikt liksom genom den begränsning i hyreshöjningsskillnader som föreslås säkerställs också att ingen medlem skall drabbas av kraftigt höjda hyror inom överskådlig tid.
Utredningsrapporten kommer att behandlas på föreningsstämman som ett särskilt ärende. I ärendet finns ytterligare information och kommentarer till förslaget.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå motionen

 
Hyresutskottet:

Hyresutskottet avstår från att yttra sig över motionen, eftersom två ledamöter har deltagit i arbetet med rapporten.

 

Beslut

Föreningsstämman beslöt att behandla motionen under nästa punkt på dagordningen, § 22 i 2003 års föreningsstämma ”Förslag till ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning”.
 
Nedan redovisas beslutet som fattades under § 22 på dagordningen: 
 
 ”Föreningsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag efter votering med handuppräckningatt anta följande riktlinjer för hyressättningen inom SKB Föreningens bostadshyror fördelas efter lägenheternas relativa värden. Med relativt värde avses en bedömning av hur medlemmarna i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter. Vidare gäller att för ny- och ombyggda fastigheter skall hyran sättas så att den minimerar belastningen på föreningens ekonomi och så att samtliga lägenheter blir uthyrda. Vid ombyggnad medges en jämkning av hyresnivåerna – liksom viss hyresrabatt de inledande åren – för de boende i kvarteret som redan innehar ett hyreskontrakt.att i övrigt framhålla följande. – nej till marknadshyror – uppföljning av hyresstrukturen i det årliga hyressamrådet – spärr mot höga hyreshöjningsskillnader, max fyra procentenheter – utvärdering efter fem år.Föreningsstämman beslöt slutligen i enlighet med Bengt-Göran Löwenthals förslagatt den högsta tillåtna hyreshöjningsskillnaden mellan olika fastigheter ett enskilt år begränsas till fyra procentenheter
 
  För att se diskussionerna som ledde fram till beslutet hänvisas till 2003 års ordinarie föreningsstämmoprotokoll.