Motion – 2004 / 8

sin egen motion. Motionären får dock inte yrka bifall till motionen eller framföra något annat förslag – såvida motionären inte också är fullmäktig. Denna begränsning har flera nackdelar.
1. Vid stämman framgår det inte alltid så tydligt om talaren formellt har framställt något yrkande. Den osäkerheten kan kvarstå ända tills beslut ska fattas.
2. En motionär vet inte alltid att han eller hon inte kan framföra något yrkande. Det visade sig också vid den senaste stämman.
3. Om motionären inte får avsluta sitt inlägg med att framföra något yrkande uppmuntras inte motionären att förklara sitt förslag, så att det kan bli en bra diskussion om det.
4. En lång debatt mellan motionären och styrelsens föredragande kan ändå uppstå. När frågan sedan bara lämnas – utan att avgöras genom något beslut – kan det kännas snopet och upplevas som ett slöseri med tid.
5. En motionär som tänker vidare i frågan – kanske efter att ha läst styrelsens yttrande – och konstruktivt skulle vilja modifiera förslaget har ingen möjlighet att göra det.
6. En motionär som inte får yrka något kan känna sig tvingad att tala extra länge, i hopp om att till slut lyckas övertyga någon fullmäktige att yrka.
Vi har svårt att se några nackdelar med att en motionär också skulle få framföra förslag. Det strider inte mot de principer för representativ demokrati som tillämpas. Det är ju bara fullmäktige som avgör en fråga, eftersom det är bara de som har rösträtt.
Om motionären får yrka och förslaget är dåligt kommer det ändå att falla, eftersom fullmäktige inte kommer att rösta på det. Om förslaget däremot är bra är det bara onödigt och byråkratiskt att en fullmäktig ska behöva gå upp och yrka bifall till det för att det ska tas upp till avgörande genom beslut.
En motion om att ge motionär förslagsrätt framfördes också förra året. Styrelsens argument för att avslå förslaget var då framför allt att fullmäktige borde ”ha klara beslutsalternativ för att kunna förbereda sig inför stämman” och att det borde finnas garantier för att förslag ”inte kommer att ändras på ett avgörande sätt under överläggningarna av medlemmar som inte har utsetts till att företräda föreningens medlemmar”.
Detta är emellertid inte ett argument mot att en motionär ska få yrka bifall till sin motion – det förslaget är ju känt och har inte ändrats – utan det är ett argument mot att förslag över huvud taget får ändras vid stämman. Den rätten att framföra modifierade förslag finns dock redan för dem som i dagsläget har förslagsrätt, och den har inte ifrågasatts, så det blir ingen principiell skillnad om också en motionär får framföra ändrade förslag. Det är ytterst en uppgift för stämmans ordförande att avgöra om förslaget är så starkt modifierat att det inte kan anses vara berett och därmed inte får tas upp till beslut. Men det gäller oavsett vem som har framfört det modifierade förslaget.
Med hänvisning till de olika skäl som framförts föreslår vi stämman besluta
att motionär ska ha förslagsrätt vid stämman i den fråga som hans eller hennes motion avser och
att stadgarna ska ändras i enlighet med det, genom att 27 § andra stycket andra meningen i SKB:s stadgar ändras från ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion och delta i överläggningarna om denna” till ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion samt delta i överläggningarna om den och därvid framföra förslag i frågan.”