Motionsdatabas
Motion – 2026 / 42
År: 2026
Nummer: 42
Motionsställare: av Lars Lingvall, hyresmedlem Göken
Bättre demokrati på föreningsstämman
Sedan länge används en blankett för anmälan till talarlistan vid föreningsstämman. På blanketten kan man också ange yrkanden.
Att lämna in egna yrkanden skriftligt är lämpligt och får gärna vara ett krav. Det behövs för att garantera att formuleringarna blir korrekta i protokollet. Yrkanden som är bifall till eller avslag på ett befintligt förslag behöver dock inte lämnas in skriftligt. Men ett yrkande måste framföras muntligt för att gälla. Mötesordföranden behöver sedan kontrollera att talaren framför exakt samma yrkande från talarstolen. Om de är olika gäller det muntligt framförda yrkandet.
Det är också bra för planeringen av stämman om de som från början vet att de vill tala i något ärende anmäler sig till talarlistan i förväg. Men för att yttra sig igen i samma debatt bör det vara tillräckligt att räcka upp handen – talar man en andra gång är man känd. Så har också praxis varit tidigare.
Men vid de senaste stämmorna har det krävts att man för varje ytterligare anförande lämnar in en blankett. Det är omständligt och tar tid. Man måste ha – eller först hämta – en blankett, fylla i den och sedan kryssa sig fram mellan borden (så som möteslokalen har sett ut vid de senaste stämmorna) och eventuellt gå uppför en trappa vid podiet för att lämna blanketten, och man stör både dem i salen och talaren vid podiet. Att snabbt replikera på en föregående talare blir i praktiken omöjligt.
Tidigare – och så sent som 2024 – stod det på blanketten att det var ”önskvärt” att blanketten fylldes i och att en blankett skulle fyllas i ”för varje ärende/motion” där man ville yttra sig, men från 2025 har kravet på anmälan för varje anförande angetts mycket eftertryckligt med kursiv röd text som också varit fet och understruken – se bilderna med blå respektive röd ram nedan. (Trots uppgiften på blanketten för stämmorna 2025 var det vid vissa tillfällen möjligt att få ordet utan att begära det skriftligt. Mötesordföranden gjorde antagligen undantag eftersom det hade tagit onödig tid att kräva skriftlig anmälan.)
Det är svårt att förstå anledningen till kravet på skriftlig anmälan för ytterligare anföranden i ett ärende – talaren är redan känd av mötesordföranden och mötessekreteraren och har redan lämnat in eventuella yrkanden. Kravet är en tröskel somde facto innebär en begränsning av den demokratiska debatten. Jag vill inte tro att styrelsen önskar en sådan begränsning, än mindre att fullmäktige gör det.
Man kan undra varför så få deltar i debatten på stämmorna. En anledning kan förstås vara en ovana att tala inför en större församling, men den oron kan dämpas genom att man begär ordet och sannolikt upplever att det inte var så ”farligt” som man kanske trodde. Jag misstänker dock att en starkt bidragande orsak till att så få deltar är den omständliga proceduren för att anmäla sig.
God demokratisk debatt med flera inlägg av flera personer innebär bättre beslut. Kravet på skriftlig anmälan av ytterligare anföranden i ett ärende där personen redan har talat bör strykas.
Även det första anförandet i ett ärende skulle kunna begäras genom handuppräckning – om man inför ett sätt att identifiera den som begär ordet, så att mötesordföranden slipper ge ordet till ”kvinnan med grön blus till vänster” och liknande formuleringar, som använts vid stämmor tidigare.
SKB har faktiskt gett exempel på hur det kan ordnas. I tidningen Vi i SKB våren 2025 finns i artikeln om kooperation en bild från en omröstning vid en stämma där ombuden håller upp röstkort med unika nummer – se bilden nedan (något beskuren). Delar man ut sådana röstkort kan mötesord- föranden få en lista över vilka som har röstkort med visst nummer, och då räcker det med att räcka upp röstkortet för att begära ordet och bli antecknad med namn. Det systemet har jag själv upplevt i en ideell förening. Det är enkelt och praktiskt.
Systemet med numrerade röstkort för att begära ordet bör införas i SKB. Då behöver bara de som har ett yrkande med en egen formulering anmäla sig skriftligt, för att samtidigt lämna in yrkandet. Skriftlig anmälan kommer dock ha fördelen att den som anmäler sig så får förtur till att tala, medan den som anmäler sig genom handuppräckning får ordet först efter att alla som anmält sig skriftligt haft ordet.
Jag yrkar att föreningsstämman beslutar
att röstkorten till föreningsstämma ska vara individuellt numrerade, att yrkanden med egna formuleringar ska lämnas in skriftligt,
att ordet kan begäras genom skriftlig anmälan eller genom att räcka upp röstkortet samt att den som begär ordet skriftligt får förtur till att tala före dem som anmäler sig genom handuppräckning.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Väl genomförda föreningsstämmor utgör en viktig grund för en god föreningsdemokrati. Goda förutsättningar skapas med tydliga underlag, väl förberedda mötesdeltagare, debatt där deltagarna kan ge uttryck för olika åsikter, spelregler om hur yrkanden framförs, tydliga och säkra omröstningar och protokoll som speglar vad som beslutats. Styrelsen är helt enig med motionären om det.
Styrelsen delar dock inte alla åsikter som motionären lyfter fram och bejakar därmed inte alla förslag. Den viktigaste frågan är emellertid, enligt styrelsens mening denna: behövs detaljerade stämmobeslut kring praktiska frågor om hur föreningsstämmor och andra möten ska genomföras? Mötesformer utvecklas, inte minst med ny teknik. Om stämman fattar detaljerade metodbeslut finns risk att fastna i låsta lösningar som snabbt kan bli obsoleta, med följden att nya beslut behöver fattas fortlöpande.
Styrelsen menar att det är rimligare att stämman anger principiella ramar för en rättvis och effektiv mötesordning, medan den praktiska utformningen hanteras av presidiet och styrelsen, med löpande översyn. Fullmäktige kan till exempel uppdra åt styrelsen att i samråd med presidiet, och med stöd av den verkställande organisationen, beakta frågor som tillgänglighet, möjlighet till replikskiften, rättvis talarordning, tydlig hantering av yrkanden och propositionsordningar samt säker protokollföring – utan att låsa fast oss i en viss lösning.
Motionären reflekterar över varför så få deltar i debatten och lyfter systemet med anmälningslappar som en bidragande orsak. Med stöd av genomförda enkäter efter stämmorna och av fullmäktige fattade beslut drar styrelsen helt andra slutsatser.
Systemet med numrerade röstkort som motionären föreslår ser inte styrelsen som en lämplig ersättning av processen med anmälningslappar som lämnas in. Styrelsen är övertygad om att vägen framåt är att använda digitala verktyg för säkrare och effektivt genomförda stämmor. För att möta eventuell oro bland medlemmarna för hur digitala verktyg handhas är det bättre att föreningen erbjuder stöd till fullmäktige som känner sig osäkra på hur dylika verktyg ska hanteras.
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta att avslå motionen.
Beslut
Stämman beslutar:
att avslå motion 42, i enlighet med styrelsens förslag.