Motionsdatabas

Motion – 2025 / 63

År: 2025
Nummer: 63
Motionsställare: av Carola Skog Söderberg, Henry Skog, Inger Helmsjö, Gustav Rehnby, Karin Nilsson, Sven
Jonsson, Ulrika Broman, Annel Johansson, Eric Lindén, Åsa Ryttersten, Git Lennard, Gottfrid Lax
och Birgitta Högberg, hyresmedlemmar Bälgen

Aktivera och stärk kvartersråden genom tidsbegränsad medverkan

Som alla demokratiska föreningar är SKB beroende av aktiva medlemmar och ett transparent förhållningssätt. Demokratin och transparensens former måste ständigt diskuteras för att förhindra att föreningsarbetet stelnar i formella ritualer.

Som organisation måste dessutom SKB, såväl utåt som inåt, visa att demokratiska principer upprätthålls vid val av representanter och vid bedrivande av verksamhet på medlemsnivå.

Detta krävs för att SKB ska framstå som en attraktiv, inkluderande bostadsförening. SKB:s styrelse och fullmäktigeförsamlingen är den yttersta garanten för att så sker.

Själva basen i SKB:s organisation för medlemsdemokrati och boinflytande utgörs dock av kvartersråden, vars huvudsakliga funktioner är

• samråd mellan medlemmar och förening och information mellan medlemmar och förening
• inflytande över boendemiljö och underhåll
• budgetäskanden inför budgetberedningen
• anordnandet av årliga bomöten i varje förvaltningsenhet, där frågor om drift och skötsel diskuteras med representanter från styrelsen och förvaltningen
• främjandet av medlemsengagemang genom att aktivera, bredda och fördjupa medlemmarnas inflytande i föreningen

Genom dessa funktioner bidrar kvartersråden till att upprätthålla en aktiv medlemsdemokrati och ett starkt boinflytande inom SKB.

För att fullfölja kvartersrådens uppgifter krävs att många kan engageras i verksamheten och att ett intresse hos alla boende kan skapas för deltagande.

Naturligtvis är det så att ju fler som kan och vill delta i kvartersrådens verksamhet, desto lättare blir det att säkerställa kvalifikationer och kompetens i verksamheten – och ytterst styrkan i SKB som bostadsförening.

För att en demokratisk organisation ska kunna fungera på ett bra sätt måste man säkerställa rotation av förtroendeposterna bland medlemmarna och att de valda kan bytas ut när så är lämpligt.

Det är t.ex. inte godtagbart i längden att delegater sitter på sitt mandat i åratal eftersom risken med långvariga sittningar i viktiga organ är att man utvecklar ett administrativt förhållningssätt som motverkar förnyelse och kreativa idéer.

Lösningen på detta är att kvartersrådens sammansättning och arbetssätt tas under kontinuerlig omprövning.

Erfarna kvartersrådsmedlemmar har naturligtvis kunskap om kvarteren och goda kontakter inom organisationen och det kan vara svårt att hitta nya kvalificerade kandidater i en liten organisation.

En långvarig erfarenhet kan alltså vara värdefull, men man kan också hävda att det är viktigt att säkerställa förnyelse, nya perspektiv och en jämn fördelning av ansvar och möjligheter bland föreningens medlemmar.

Det måste alltså bli en avvägning mellan fördelarna av erfarenhet och förnyelse och organisationens syfte.

I detta sammanhang är processen i samband med val av kvartersråd av centralt intresse.

Ett exempel från kvarteren Vingen, Motorn och Bälgen i Vasastaden i Stockholms innerstad kan illustrera detta. Liknande problematik finns sannolikt i flera av SKB:s kvarter och begränsas alltså inte till det givna exemplet – senast har detta belysts i motion 2024/5.

I fallet Vingen, Motorn och Bälgen räcker det med att 35 röstberättigade av totalt 287 hyresmedlemmar infinner sig eftersom möteslokalen inte rymmer fler.

Detta innebär de facto att högst 25 hyresmedlemmar (utöver det sittande kvartersrådet om 10 medlemmar) kan delta i omröstningen. Det motsvarar mindre än 10% av de boende. I praktiken, baserat på det givna exemplet, är det troligt att deltagandet ofta bara uppgår till omkring 5% av medlemmarna.

Denna situation riskerar att förhindra cirkulationen av hyresmedlemmar inom rådet och att minska intresset för rådets verksamhet. Det är lätt att tänka sig att det i ett sådant fall bildas en skadlig rutin kring omröstningen.

I motion 2021/15 som avhandlade tidsbegränsning av sittningstiden för kvartersrådsmedlemmar svarade styrelsen för SKB bl.a. att man ville

”… framhålla att det är viktigt för demokratin att de som vill engagera sig så långt som det möjligt får göra det i någon form. Vad gäller motionärens förslag för rekommendation till tidsbegränsad representation i kvartersrådet, anser styrelsen dock att detta inte bör regleras. Det är upp till varje kvarters årsmöte att besluta vem som ska väljas. Antalet medlemmar i kvartersrådet är dessutom inte begränsat.”

Detta svar var nog en smula lättroget. Det aktuella kvartersområdet i ovan nämnda exempel omfattar, som tidigare sagts, 287 lägenheter och en kvarterslokal som rymmer 35 personer. Det blir ett väldigt litet årsmöte som avgör vilka som ska väljas.

Möjligheten att delta i den demokratiska processen är sannolikt mycket olika för de olika kvarteren, men SKB verkar heller inte ha gjort speciellt mycket för att underlätta sätten att rösta med poströstning eller digitalt.

På grund av denna hämsko för cirkulation av kvartersrådsmedlemmar uppstår sålunda en situation där man kan sitta på sina poster i decennier, och i enstaka fall ända sedan starten 1982, när kvartersråden officiellt började räknas till SKB:s organ.

Det säger sig självt att ingen organisation mår bra, och i längden kan överleva som sant demokratisk organisation, om rådsmedlemmar sitter i viktiga råd på obestämd tid sedan decennier.

I värsta fall hämmar detta insynen i kvartersråden, fråntar nya förmågor lusten att engagera sig i föreningsarbetet och riskerar att reducera nytänkande diskussioner.

SKB-kvarteren är suveräna att välja sina kvartersråd, men kvartersråden måste som all demokratisk verksamhet underkasta sig ett regelverk som kan vara tvingande eller rekommenderande.

Som framgått ovan bör en cirkulation av kvartersrådens medlemmar vara ett prioriterat mål för SKB för att höja intresset och deltagandet bland kvarterens boende.

Ett sätt av många att gynna cirkulation, intresse och engagemang för kvartersrådet är att införa en begränsningsregel/rekommendation för hur länge man kan sitta i ett kvartersråd.

SKB har ställt upp ett antal regler och rekommendationer för kvartersrådens verksamhet, men har inte någon regel/rekommendation för hur länge en person kan sitta i kvartersrådet.

Fullmäktige föreslås därför besluta
att ge styrelsen i uppdrag att som tillägg till de regler och rekommendationer som finns för kvartersrådens verksamhet utarbeta en bestämmelse eller rekommendation som reglerar den tid som man kan sitta i en följd i ett kvartersråd.

Förslagsvis kan 10-15 år utgöra en gräns