Sammanfattning
De föreslagna uteslutningsbestämmelserna följer de bestämmelser som gäller enligt lagen om ekonomiska föreningar sedan 2018. Något krav på skriftlig varning ställs inte i lagstiftningen och inte heller SKBs stadgar bör ställa sådant krav. Endast kömedlemmar kan i praktiken uteslutas och det krävs enligt lag och stadgeförslaget att medlemmen grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen. För hyresmedlemmar gäller hyreslagens bestämmelser. Vid tvist avgör hyresnämnd och domstolar. En hyresmedlem som mist sitt hyresavtal till följd av misskötsamhet i boendet anses ha utträtt ur föreningen. Något beslut om uteslutning krävs inte enligt gällande lagstiftning, och således inte heller några stadgebestämmelser som reglerar dessa situationer.

I motion 42 menar motionären att nuvarande stadgebestämmelser enligt § 9 är bättre än de som föreslås.

Enligt 1987 års föreningslag fick en medlem uteslutas ur föreningen på sådan grund som angavs i stadgarna. Inför ändringar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, EFL, 2018 ansågs det, enligt förarbetena, finnas ett värde i att det i lagen preciseras på vilka grunder medlemmar kan uteslutas ur föreningen. Det ansågs då också vara naturligt att knyta an till de grunder som gäller för möjligheten att vägra medlemskap. Enligt förarbetena anges vidare att ”Det bör vidare inte vara tillåtet för en förening att i stadgarna ange uteslutningsgrunder som går utöver de grunder som anges i lagen”.

Uteslutningsärenden i SKB:

• EFL ställer inga krav på att en uteslutning ska föregås av en skriftlig varning.
• Styrelsen bör ges den lagstiftade rätten att utesluta medlemmar som inte längre uppfyller de krav som, enligt lagstiftaren, ställs på en medlem i en ekonomisk förening.
• Primär orsak till uteslutning gäller underlåtelse att erlägga årsavgift.
• Uteslutning kan också gälla den kömedlem som grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen genom att exempelvis ha hyrt ut sin tidigare förhyrda kooperativa hyresrätt olovligt i andra hand eller mot ockerhyra.

I § 2.5 i styrelsens stadgeförslag återges lagtexten och styrelsen bedömer att stadgarna inte tillåts bibehålla de grunder som går utöver de som anges i lagtexten. Detta finns att läsa mer om i bilaga 3 till stadgegruppens rapport.

Att behålla kravet på skriftlig varning medför inte ökad rättssäkerhet och ger inte heller föreningsstämman ökad insyn. Möjligheten till rättelse innebär endast att medlem ges ytterligare möjlighet att åtgärda det som är grund för uteslutning, utöver de möjligheter som medlemmen redan haft. Medlem som utesluts på grund av uteliven betalning har, innan uteslutning blev aktuell, fått betalningspåminnelse. I andra situationer då uteslutning blir aktuellt i SKB är det som läggs medlemmen till last av sådan karaktär att det inte kan åtgärdas i efterhand, skadan är irreparabel. Medlem som utesluts har möjlighet att få uteslutningen prövad av domstol.

I motion 43 föreslår motionären att stadgarna ska ange att SKB ska ha en skyldighet att informera en hyresgäst före uppsägning, att stadgarna ska ange för vilka skäl en uppsägning kan ske och att SKB låter utreda om man kan säga upp en kömedlem och av vilka skäl det skulle kunna ske samt att det behöver framgå i stadgarna. Den bestämmelse i stadgeförslaget som motionen tar sikte på gäller dock inte uppsägning av hyresavtal utan uteslutning av medlemmar ur föreningen. Stadgeförslaget innebär ingen ändring mot idag vad gäller hanteringen av uppsägning av hyresavtal.

Uteslutning innebär inte att hyresförhållandet upphör
SKB kan i praktiken inte utesluta en hyresmedlem. Enligt 1 kap. 4 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, LKH, kan upplåtelse av en kooperativ hyresrätt endast ske till den som är medlem i föreningen. Skulle SKB utesluta en hyresmedlem kvarstår den uteslutne hyresmedlemmen som hyresgäst. Konsekvensen av detta är att en icke medlem har ett hyresavtal för en lägenhet som förväntas vara upplåten med kooperativ hyresrätt.

Hyreslagen gäller för hyresmedlemmar
Relationen mellan SKB och föreningens hyresmedlemmar regleras i huvudsak i 12 kap. jordabalken, det vill säga ”hyreslagen”. Enligt hyreslagen har en hyresgäst (även en kooperativ hyresgäst) besittningsrätt till sin bostad. För att kunna säga upp ett bostadshyresavtal krävs en besittningsskyddsbrytande grund för att vägra förlängning av hyresavtalet eller för förverkande av detsamma. SKB har alltså att, precis som andra privata och allmännyttiga hyresvärdar, att iaktta hyreslagens bestämmelser och praxis från hyresnämnd och domstolar. I sammanhanget är det viktigt att påminna om att hyreslagen är en skyddslagstiftning. Det ställs alltså höga krav på en hyresvärd som vill säga upp en bostadshyresgäst. Förutom att hyresgästen ska ha brustit i sina förpliktelser enligt hyreslagen krävs att hyresvärden kan bevisa det. Tvister rörande uppsägning av hyresrätt prövas av hyresnämnden eller av tingsrätten. Vid rättslig prövning krävs skriftlig och/eller muntlig bevisning. Inte sällan åberopas vittnen, ofta grannar. Hyresvärdens bevisbörda är tung. Hyresnämndens eller tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten som fäller det slutliga avgörandet.

Utträde och inte uteslutning för hyresmedlemmar
Enligt 2 kap. 7 § LKH anses den kooperativa hyresgästen ha utträtt ur föreningen när en kooperativ hyresrätt är förverkad enligt bestämmelserna i 12 kap. 42 § jordabalken. Detsamma gäller om hyresavtalet har upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 § jordabalken.

Förenklat betyder det att SKB säger upp hyresavtalet för en hyresmedlem som inte iakttagit sina förpliktelser i hyresförhållandet. De vanligaste förseelserna handlar om obetalda eller för sent betalda hyror, olovlig andrahandsuthyrning, störningar eller vanvård av lägenheten. Det kan också gälla våld eller hot om våld mot grannar eller SKBs personal. Även situationer med felaktiga och vilseledande uppgifter som lämnats i samband med uthyrning eller lägenhetsbyte förekommer, liksom situationer då behov av lägenheten saknas därför att medlemmen har annan permanentbostad. Dessa uppsägningar från SKBs sida prövas rättsligt och höga beviskrav ställs på föreningen som hyresvärd. Om hyresmedlemmen accepterar uppsägningen från SKBs sida eller om en tvist resulterar i ett myndighetsbeslut om att hyresförhållandet ska avslutas, leder det automatiskt till att medlemskapet upphör. För detta krävs inte något beslut om uteslutning. Medlemmen anses enligt LKH ha utträtt ur föreningen.

SKB kan och måste agera som andra hyresvärdar
SKB följer de krav som ställs på en hyresvärd. För de flesta förseelser krävs enligt hyreslagen att hyresvärden har skickat en rättelseanmaning (skriftlig varning) och för vissa krävs inte det. Som regel krävs att en hyresvärd i samband med rättelseanmaning och uppsägning underrättar socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Vidare finns formkrav för rättelseanmaningar och uppsägningar. Det finns också bestämmelser som anger hur de ska skickas (vanligtvis med rekommenderat brev). SKB kan inte fatta beslut om att ha andra regler än de som följer av hyreslagen.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att avslå motionerna 42 och 43