Motionsdatabas

Motion – 2025 / 30

År: 2025
Nummer: 30
Motionsställare:

Återremittera det omfångsrika stadgeförslaget som inte hunnit granskas ordentligt

Motionsställare:

av Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten, Karin Borg, Agneta Elers Jarleman och Anders Bergman, kömedlemmar, Cecilia Rydell, Hans Olofsson, Katarina Oscarsson, Kjell Nilsson, Ulf Tapper, Victor Tinnerstedt, Agnetha Sandström, Annika Andersson, Bobo Tennmark, Claes-Eric Nilsson, Eva Karlberg, Eva Kopp, Gun Mattsson, Helena Jonsson, Ivo Parik, Karin Rågsjö, Katarina Lindroth, Kenneth Möller, Lukas Moderato, Maria Himre, Marina Thunerg, Mikael Aivio, Sören Danielsson, Therese Bergstrand och Åsa Snöljung, hyresmedlemmar Segelbåten, Gunnar Lundkvist, fullmäktig Ässjan, Ellinor Elm, fullmäktigesuppleant Ässjan, Jonny Rundberg, Peter Printz, Elisabeth Grusell och Per Kraft, hyresmedlemmar Ässjan, Kristina Hanström, fullmäktig Fyrfamiljsvillorna, Magnus Thelin, fullmäktig Gröndal, Robert Kärn, fullmäktig Idö-Våldö, Sinikka Gedda, fullmäktig Ryssjan, och Stella D Ailly, fullmäktig Sigbardiorden

Stadgeförslaget är oerhört omfattande

Nästan hela stadgetexten har ändrats – bara 4 stycken av 126 är oförändrade – och dessutom har en stor mängd text tillkommit. Antalet ord har ökat med 77 procent (från 3 648 till 6 448). Texten har alltså ökat med tre fjärdedelar. Antalet paragrafer har ökat från 46 till 120, varav 18 huvudparagrafer och 102 underparagrafer med numrering typ 8.14. Indelningen och numreringen har blivit mer komplicerad. För att presentera stadgeförslaget krävs det fem dokument på sammanlagt 155 sidor.

 

Bara dessa siffror klargör att förslaget är så omfattande att medlemmar och fullmäktige inte kan granska allt tillfredsställande. Och när det gäller stadgar är det just allt man behöver granska – även små detaljer kan innebära stora ändringar. Dessutom är många förslag helt nya och har inte ens presenterats i de så kallade dialogforum för fullmäktige som har anordnats.

 

Kontrasten mellan ”steg 1” och ”steg 2” är våldsam. Förslagen i ”steg 1” var rimliga i omfång, så att man kunde sätta sig in i dem. De var också ordentligt diskuterade, och det fanns god samsyn om många av förslagen.

 

Många fel i rödmarkeringar

Stadgeförslaget verkar ha varit för omfattande även för projektgruppen, så att man inte har hunnit med ordentligt. Hur ska man annars förklara att rödmarkeringarna i förslaget, som ska ange olikheterna mellan nuvarande och föreslagen lydelse av stadgarna, innehåller så många felaktigheter?

 

Felen finns ända från början, från första rubriken – se bilden nedan, där gulmarkering anger text som

inte är röd men borde ha varit det eller text som är röd men inte borde ha varit det.

 

Texten på bilden är för liten för att vara läsbar, men gulmarkeringarna illustrerar ändå omfattningen av dessa felaktiga markeringar. Nedan finns ytterligare exempel från paragrafen om samråd inför hyresändring.

 

Man ska kunna lita på dessa markeringar när man går igenom ett stadgeförslag, så att man efteråt vet att man har granskat alla ändringar. Men genom dessa fel döljs alltså ett stort antal ändringar.

 

Ändrad struktur efterliknar felaktigt föreningslagen

Mycket text har flyttats om, vilket har gjort ändringarna svårare att bedöma. Den nya strukturen ska likna lagen om ekonomiska föreningar. Det är feltänkt – stadgar är ingen lag. Förebilden borde ha varit stadgar för andra ekonomiska föreningar.

 

Paragraftecknen har också placerats efter siffrorna, inte före, som i nuvarande stadgar. Det är fel – i stadgar ska paragraftecknen stå före siffran. Se särskild motion om detta.

 

Oprecis text kräver många kommentarer – som inte gäller

Stadgetexten är på alltför många ställen oprecis och kräver tolkningar. Det är allvarligt. Stadgetext bör vara så tydlig som möjligt.

 

Kommentarer till stadgarna finns i ett dokument på 75 sidor. Det är förstås bra att det finns förklaringar. Men de är bara förklaringar utan någon giltighet. Tolkningar kan göras på annat sätt utan att det är något stadgebrott.

Bara den beslutade stadgetexten gäller. Den måste vara tillräckligt tydlig.

 

Snabbt framtagen stadgetext med förslag som inte diskuterats

Stadgeförslaget inkluderar nya förslag som inte alls diskuterats. De tre ”dialogforum” som hållits har mest varit en argumentation för de olika förslagen. De fullmäktigeledamöter som deltagit har inte fått förslagen i förväg utan direkt vid mötet och bara kunnat föra fram synpunkter som de snabbt kommit på – utan tid för eftertanke. Mötena skedde också under kort tidsperiod (10 april–23 maj) då förberedelser behövde göras inför de ordinarie medlemsmötena och stämman den 1 juni.

 

Fullmäktigedagen utnyttjades också dåligt: Vissa förslag presenterades, men sedan var utrymmet för synpunkter mycket begränsat. En stor del av dagen ägnades i stället åt bussresa till ett par av SKB:s nyproduktioner.

Arbetet med de omfattande stadgeändringarna har inte varit en lugnt framåtskridande process utan har skett väldigt ryckigt. Tiden har varit lång, räknat från starten för ”steg 1”, men den har inte utnyttjats väl.

 

 

Stadgar måste granskas – en sammanfattning räcker inte

Påpekandet att förslaget är väldigt omfångsrikt har från projektgruppen bemötts med: ”Ja, men det finns ju en sammanfattning.” Men där beskrivs bara ett urval av ändringarna, dessutom översiktligt. Att säga ja till stadgeförslaget bara efter att ha läst den sammanfattningen är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera ett stadgeförslag.

 

En fråga om stadgeändringar får aldrig reduceras till en fråga om förtroende, om vi har förtroende för styrelsen eller möjligen projektgruppen. Stadgarna, som är grunden för föreningen, behöver granskas grundligt, så att var och en som är med och beslutar kan ta ansvar för ändringarna.

 

Stadgeförslaget måste delas upp

Styrelsens omfångsrika – och otillräckligt diskuterade – förslag är omöjligt att säga ja till, om man agerar ansvarsfullt. Ändringarna behöver tas upp i omgångar, så att tillräckligt många av SKB:s medlemmar och fullmäktige har möjlighet att sätta sig in i ändringarna, så att de med gott samvete kan behandla förslaget.

 

Många nya förslag – men flera viktiga saknas

Trots att förslaget är mycket mer omfattande än vad som har angetts i samband med ”steg 1” av stadgeändringarna saknas flera viktiga frågor.

 

Det saknas grundläggande uppgifter om kvartersråd. Kan ett kvartersråd bestå av en enda person? Stadgarna anger inget minsta antal. Nu har det lagts till att kvartersrådet ska ”inom sig välja kassör och övriga funktionärer”, men inga övriga funktionärer räknas upp – inte ens sammankallande. Och formuleringen innebär att medlemmarna inte får välja kassör på årsmöte eller ordinarie medlemsmöte, vilket kan ifrågasättas.

 

Och det står inget om kvartersrådens årsmöten. Hur ska de ordnas? Behöver de ordnas? Och de kvartersråd som på sitt årsmöte väljer både kvartersråd och fullmäktige, varför ska de inte få fortsätta att göra så?

 

Det viktiga begreppet turordning definieras fortfarande inte. Det står att turordning ”räknas från den tidpunkt då …” Men om turordning – som språkligt sett borde vara ett nummer på medlemmens plats i kön – är ett datum (då man blev medlem) eller det antal år som gått från året då man blev medlem anges inte. Det är verkligen en brist.

 

Språkliga fel och klumpigheter

Det anges att språket har moderniserats. Det är riktigt att så har skett på en del ställen. Men man har missat att förenkla på ett flertal ställen, och även i en del nya formuleringar är språket tillkrånglat och byråkratiskt, med inskjutna satser och ordföljd som gör meningarna svårare att läsa.

 

I § 1.3 har ”mark och byggnader” ändrats till ”fastigheter (mark och byggnader)”. Vad är anledningen till den krångligare formuleringen med parentes?

 

I § 2.1 används begreppet ”kooperativ hyresgäst”, inte bara ”hyresgäst”. Vad tillför den mer otympliga termen?

 

I § 5.3 har ”flyttning” ändrats till ”omflyttning” fast ”flytt” är bättre.

 

I § 5.3 har man inte förenklat ”kvadratmeter lägenhetsyta, sådan den anges i hyresavtalet” till ”kvadratmeter lägenhetsyta enligt hyresavtalet”.

 

I § 5.4 hade man kunnat ändra ”ska upplåtelseinsatserna, om styrelsen så beslutar, höjas med …” till det enklare ”kan styrelsen besluta att upplåtelseinsatserna höjs med …”

 

I § 5.7 har man ändrat ”fordran” till ”sådan fordran” helt i onödan.

 

I § 8.10 står det: ”En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. ”Här verkar SKB påstå något generellt om fullmakter som man inte har rätt att påstå. Däremot kan föreningens anges:

”En fullmakt får vara högst ett år.” Tillägget ”från utfärdandet” är onödigt. Det är ett exempel på räddhågad byråkratisk-juridisk övertydlighet som bör undvikas.

 

I § 8.12 är formuleringen ”fullmäktig(-e) och suppleant(-er)” språkligt klart olämplig. Formuleringen ”en eller flera fullmäktigeledamöter med suppleanter” är språkligt korrekt, tydligare och mer lättläst.

 

Rubriken för 8.13 är ”§ Om val av fullmäktig och suppleant för denne”. En rubrik bör aldrig börja ”Om”, ”Beträffande” eller dylikt utan direkt ange vilken fråga det gäller. Annars kunde det stå ”Om” först i alla rubriker.

 

I § 9.2 står det: ”Sådan extra föreningsstämma som anges i 9.1 § andra eller tredje stycket”. Det borde stå bara: ”Extra föreningsstämma”. Det finns ju inga andra extra föreningsstämmor.

 

I § 9.6 har ”godkännande av dagordning” ändrats till det krångligare ”beslut om fastställelse av arbetsordning”, när en bättre ändring är ”beslut om arbetsordning”.

 

På samma sätt har ”fastställande av årsavgift” onödigt ändrats till ”beslut om fastställande av årsavgift”, när ”beslut om årsavgift” räcker, och ”bestämmande av arvoden” har ändrats till det onödigt preciserande ”beslut om storleken på arvoden”, när det kunde stå ”beslut om arvode”.

 

I samma paragraf har ordet ”fastställelse” använts fast ”fastställande” används på övriga ställen och betyder detsamma. Det är inkonsekvent.

 

I § 9.15 står det: ”Enligt 2 kap. 18 a och b §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt gäller särskilda majoritetskrav vid ändring av stadgarna.” Man bör börja med vad saken gäller: ”Vid ändring av stadgarna gäller särskilda majoritetskrav enligt 2 kap. 18 a och b §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt.” Det blir också konsekvent i förhållande till stycket före, som börjar ”Vid val”.

 

För övrigt borde det i stället för ”18 a och b §§” stå bara ”18 §”, eftersom även § 18 har giltighet i sammanhanget. Den anger vilka paragrafer som paragraferna 18 a och 18 b ersätter och hänvisar till dem.

 

I § 12.1 står det: ”Revisorer enligt första stycket väljs av föreningsstämman.” Här är ”enligt första stycket” helt onödigt – det finns inga andra revisorer.

 

Enda meningen i § 14.4 är: ”Vid valberedningens sammanträden gäller det som sägs i 10.6 § (styrelsens beslutsförhet) och 10.7 § (majoritetskrav vid styrelsebeslut) även för valberedningen.” Det borde upprepas här, så att texten blir enkel och lättläst och man slipper krångliga hänvisningar.

 

Feltänkt på olika sätt

I sista paragrafen står det: ”För frågor som inte regleras i dessa stadgar gäller lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar samt övrig tillämplig lagstiftning” – som om stadgarna hade företräde och lagarna gällde bara om den aktuella frågan inte reglerades i stadgarna! Så absurt feltänkt! Med en jurist i projektgruppen!

 

”Hyresutskottet ska bland annat” står det, och så följer en uppräkning. Men uttrycket ”bland annat” ska inte förekomma i stadgar. I stadgar ska det bara stå det som ska gälla, det som är obligatorisk. I det här fallet ska det stå bara vad hyresutskottet ska göra. Det är fullständigt självklart att utskottet också kan göra andra saker, och det står för övrigt i stycket under: ”Hyresutskottet får …”

 

I uppräkningen i 9.6 av ärendena som ”ska … behandlas” vid ordinarie föreningsstämma ska inte ingå ärenden som inte är obligatoriska. Punkt 24 ska alltså strykas från listan över det som är obligatoriskt. Vill man ha med den informationen får den skrivas på annan plats.

 

Oklarheter och frågor

I en stor mängd paragrafer finns det oklarheter, sådant som är otydligt eller som skapar frågor om hur det ska fungera.

 

I § 5.3 står det att indexuppräkning av upplåtelseinsatser kan ske årligen. Vad betyder det? Det står inget om vad som avgör om det ska ske.

 

I vilken utsträckning ska digitala möten få ersätta möten där man på plats kan ha ordentlig kontroll och följa med?

 

I § 5.4 kan man fråga sig vad de ändrade formuleringarna om anpassning till konsumentprisindex i nya 5.4 innebär. Konsekvenserna har inte belysts.

 

I § 5.8 har skrivningen om ungdomsmedlemskap gjorts otydligare.

 

I § 8.7 står det: ”Medlemsmöte får hållas digitalt i enlighet med bestämmelserna om digital föreningsstämma i 6 kap. 14 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.” Behöver man läsa i den lagen för att få viktig information om vad som gäller? Varför anges den inte här i så fall?

 

I § 9.1 talas det om ”röstberättigade medlemmar”. Vad är det? Röstberättigade i vilket sammanhang? Inte på stämman. Är det på medlemsmöte? Är det hyresmedlemmar och ”medboendemedlemmar” som avses?

 

I § 9.7 står det att man ska ”begära” hos styrelsen ”skriftligen” när man vill motionera. Men det står inget om att det också kan ske digitalt, genom mejl, som det tillämpas. Och motionerna skickas inte heller till styrelsen, som kravet i texten är, utan till en speciell mejladress: motion@skb.org.

 

I § 9.14 anges att personval ibland kan ske ”med slutna röstsedlar”. Kan det inte också ske med ”elektroniska hjälpmedel ”? Sådana har redan använts vid en föreningsstämma.

 

Den nya kategorin ”medboendemedlem” är både definitionsmässigt och språkligt tveksam.

 

Krångligt med ny struktur

Mycket av den gamla texten har flyttats till andra ställen, så att det är svårt att få en överblick över ändringarna. Att det finns en stor mängd hänvisningar till andra paragrafer pekar på att strukturen inte är optimal.

Det är en omfattande underindelning av paragrafer – 102 underindelningar till de 18 huvudparagraferna – och ibland är det bara en enda mening i en underindelning. Det blir väldigt många nummer.

 

På flera ställen förekommer att en rubrik har exakt samma rubrik under sig, som i paragraferna 11 och 14. Samma rubrik ska inte förekomma två gånger – då är det något fel på rubriksättningen.

 

Det blir ännu märkligare när det inte finns någon underindelning utan paragrafen utgörs av en enda mening, som nedan.

 

11 § Firmateckning

11.1 § Firmateckning

Föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen, av två personer i förening, som styrelsen utsett.

 

Alltför tillåtande om uthyrning till icke-medlemmar

Skrivningen om att lägenhet ska kunna hyras ut till andra än medlemmar är alltför vag och inte tillräckligt restriktiv. Det står att det ska vara ”en ringa del av föreningens verksamhet”. Juristen i projektgruppen har sagt att begreppet ”ringa” brukar tolkas som 5–10 procent. Men 5–10 av SKB:s 8 500 lägenheter är 425–850 lägenheter – alldeles för mycket. Men 5–10 procent är inget som gäller – det kan bli mer. Stadgetextens ”ringa” kan styrelsen välja att tolka på annat sätt.

 

Sakligt tveksamma ändringar

Varför ska den som är sambo med den som hyr lägenheten behöva godkännande för att få överföras till förvaltningsenheten? Och varför får bara make/maka eller sambo överföras? Varför inte barn?

 

Bestämmelsen i nya 3.2 om att den som inte är folkbokförd på sin SKB-lägenhet är oklar och alltför drastisk. Hur kommer den att tillämpas? Kommer medlemmen att uteslutas så fort detta upptäcks?

 

Det föreslås att riktlinjer ska finnas för ”tilldelning av lägenhet”. Vad de ska omfatta är oklart. Tidigare har det diskuterats regler i samband med anmälan till lägenhet, exempelvis att det ska finnas ett tak för hur många gånger under ett år man får anmäla intresse. Är det inte aktuellt längre?

 

Styrelsen argumenterar inte sakligt

I ett massutskick till medlemmarna i december presenterades stadgeförslaget under rubriken ”SKB fortsätter utvecklingen under 2025”.

 

I texten användes ord som säkert avsågs skapa en positiv bild av förslaget: ”utveckling”, ”modernisera”, ”bättre förutsättningar” och ”justeras” (”inte ”ändras” eller ”korrigeras”). Man talade om ”föreningens behov”, som om ändringarna var nödvändiga, och beskrev den nya strukturen som ”logisk”.

Förslag

Förslaget behöver återremitteras, delas upp och föreläggas stämman i flera delar, för att det ska kunna hanteras så noggrant och ansvarsfullt som ett stadgeförslag bör hanteras. Det behöver dessutom revideras beträffande ett rätt stort antal förslag, varav några kanske bör strykas.

Vi yrkar att föreningsstämman beslutar

 

att återremittera stadgeförslaget till styrelsen för omarbetning samt

 

att ge styrelsen i uppdrag att dela upp kommande förslag i minst två delar.