Motionären påstår i sin motion att SKB lägenheter hyrts ut i strid med föreningens stadgar vilket är ett påstående som är både felaktigt och anmärkningsvärt.

SKBs verksamhetsidé och lagrum

SKBs ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att förvärva mark, bygga bostäder och att i första hand upplåta bostadslägenheter med kooperativ hyresrätt för permanent boende åt föreningens medlemmar. Föreningens verksamhet är primärt reglerad i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt (LKH). Enligt förarbetena till LKH tillåts en kooperativ hyresrättsförening hyra ut både bostadslägenheter och lokaler till andra än medlemmar (traditionell hyresrätt). Dock får det inte ske i sådan omfattning så att föreningens verksamhet domineras av uthyrning till icke-medlemmar. Den bestämmelse som föreslås införas i stadgarna § 1.3 begränsar alltså denna möjlighet till att utgöra ringa del av föreningens verksamhet, vilket är en betydande skärpning gentemot gällande lagstiftning. Mer om det finns att läsa i bilaga 3 avsnitt 1.3 till rapport från november 2024 från projektgruppen för stadgerevision steg 2.

Krav vid markanvisningar

SKB har cirka 85 000 kömedlemmar. I syfte att leva upp till föreningens ändamål nyproducerar SKB kooperativa hyresrätter enligt ett mål om ca 200 lägenheter om året. I den processen konkurrerar SKB med andra bygg- och fastighetsaktörer på en öppen marknad. De markanvisningar som finns att konkurrera om är förenade med krav från kommunens sida. Så gott som alltid ställs det krav på viss kvalitet, miljö och gestaltning. Inte sällan förväntas SKB även bidra till samhällsutvecklingen och det allmännas behov genom att tillskapa lokaler för kommersiell handel och service samt exempelvis förskolor och kategoribostäder. Förenklat – om SKB ska kunna upplåta bostadslägenheter med kooperativ hyresrätt åt föreningens medlemmar krävs emellanåt att föreningen också upplåter en del av fastigheterna för annan verksamhet. Så har skett sedan föreningen bildades och så kommer det att vara även framöver. Som exempel kan nämnas att det i många av SKBs fastigheter under 1930 och 1940-talen byggdes lokaler för dagligvarubutiker – inte sällan konsumbutiker. Från 1980-talet och framåt har fokus snarare varit gruppbostäder, efter institutionsboendenas avskaffande. Dessa gruppbostäder hyrs som regel ut till kommunen genom blockuthyrning.

Ett annat intressant exempel är kvarteret Stångkusken på Artillerigatan. När SKB ville bygga i ett centralt läge och staden inte släppte ifrån sig markanvisningar, förvärvades marken av Djurgårdsnämnden och SKB fick 1949 köpa tomten i kvarteret Stångkusken med villkoret att ge förtur till statstjänstemän med arbetsplats i stadsdelen. Sannolikt var det mestadels till militärer. Hade SKB då valt att följa den strategi motionären nu föreslår hade de 137 extremt attraktiva kooperativa hyresrätterna på Artillerigatan inte funnits.

Samarbete med bostadsförmedlingarna i Stockholm och Uppsala

Styrelsen har i svar på motioner om föreningens nyproduktion redogjort för strategin. Den stora mängden kömedlemmar och SKBs uppdrag som innebär att även ta tillvara kömedlemmarnas ekonomiska intressen gör att föreningen behöver bygga i olika områden och för olika behov. Att tacka nej till en markanvisning i ett område där efterfrågan inte är som störst kan leda till att även de mest attraktiva markanvisningarna uteblir. I nyetableringsområden är det inte sällan trögt att hyra ut nyproduktion, i synnerhet om man som byggherre är tidigt ute inom exploateringsområdet. När de egna befintliga medlemmarnas intresse inte räcker för att hyra ut alla lägenheter vore det oansvarigt av styrelsen att inte pröva andra metoder. Exempelvis genom att samarbeta med den kommunala bostadsförmedlingen på orten. Så har skett i Uppsala gällande Rosendal och så har skett i Kista gällande Torshamn. Båda projektens samtliga lägenheter hade varit publicerade på föreningens webb-plats och marknadsförda till medlemmarna ett flertal gånger, innan publicering skedde mot bostadssökande hos respektive bostadsförmedling. Ingen av de som hyrt lägenheter via bostadsförmedlingen har gått före någon av SKBs befintliga medlemmar. Därtill kommer att samtliga lägenheter i de båda kvarteren hittills har hyrts ut till personer som redan var eller vid kontraktsskrivning ansökte om medlemskap i föreningen och betalade full medlems- och upplåtelseinsats.

Det är inte första gången som föreningen haft utmaningar med att hyra ut nyproducerade lägenheter. I Tensta hyrdes ett antal lägenheter ut som traditionell hyresrätt till icke medlemmar på 1970-talet. Kvarteren Muraren i Täby och Maltet i Hammarby sjöstad var mycket svåruthyrda och lägenheterna fick annonseras i dagspress. Kvarteret Kronogården i Sundbyberg tog mer än två år att hyra ut. Samtliga nämnda kvarter har idag långa kötider.

Sammanfattning

• Styrelsen har inte kringgått stadgarna genom att en mindre del av beståndet, däribland i nyproducerade fastigheter, hyrs ut till personer som först i samband med att de hyr en kooperativ hyresrätt blir medlem i föreningen.
• Styrelsen har inte kringgått stadgarna genom att samarbeta med bostadsförmedlingen då samtliga dessa lägenheter först erbjudits föreningens medlemmar.
• SKB har aldrig konkurrerat om markanvisningar som inneburit krav på att någon annan aktör ska förmedla föreningens lägenheter.
• SKB behöver fortsätta nyproducera kooperativa hyresrätter för att tillgodose alla medlemmars ekonomiska intressen – över tid.

Om tidigare generationer av styrelser inom SKB hade resonerat som motionären skulle det fina och attraktiva beståndet om cirka 8 500 kooperativa hyresrätter tillgängliga för föreningens medlemmar, inte ha funnits. Byggandet har krävt mod och framsynthet av de styrelser som tog besluten. I synnerhet som varje nyproduktion förr innebar ett större åtagande i relation till befintligt bestånd, jämfört med idag när föreningen är stor och står på stabil ekonomisk grund.

Styrelsen anser att ett yrkande om att avstå markanvisningar för att ingen del av nyproduktionen ska hyras ut på andra premisser än turordning i föreningen, exempelvis i form av lokaler och kategoribostäder eller där nyproducerade kooperativa hyresrätter inte ”hyr ut sig själva” till befintliga medlemmar, är kortsiktigt och bidrar inte till medlemsnytta för det stora flertalet medlemmar. Föreningen behöver vara relevant över tid, för alla medlemmar.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att       anse motionens första att-sats besvarad.

att       avslå motionens andra att-sats.